Ett epileptiskt anfall är en plötslig och kraftig elektrisk aktivitet i hjärnan som kan påverka hela hjärnan eller bara en del av den. Ungefär en av tio vuxna drabbas av ett anfall någon gång under livet. När en person har mer än ett anfall klassas det som en anfallssjukdom eller epilepsi, enligt Epilepsy Foundation.
Ett anfall är oftast kortvarigt och pågår endast några sekunder till några minuter. Symtomen kan variera kraftigt mellan olika individer. Vissa personer förlorar medvetandet eller får kramper, medan andra enbart stirrar tomt framför sig, smackar med läpparna eller upplever ryckningar i armar och ben. Beroende på vilken del av hjärnan som påverkas kan personen bli förvirrad både under anfallet och en tid därefter. Kommunikation kan tillfälligt bli omöjlig, rörelserna kan bli okontrollerade eller ryckiga, och en nedsatt medvetenhet är ofta tydlig.
För att diagnostisera epilepsi eller en anfallssjukdom är en noggrann sjukdomshistoria avgörande. Läkaren behöver känna till så många detaljer som möjligt om anfallen – hur länge de varade, när de inträffade och vilka symtom som uppstod. Var patienten sjuk, febrig eller hade personen en huvudskada innan anfallen började?
Vanligtvis utför läkare en EEG-undersökning (elektroencefalografi), som mäter hjärnans elektriska aktivitet. Bildundersökningar som datortomografi (DT) eller magnetkameraundersökning (MR) kan också användas för att diagnostisera epilepsi och utesluta andra medicinska orsaker till anfallen.
När diagnosen epilepsi har ställts bör behandlingen påbörjas snarast för att uppnå bästa möjliga resultat. Efter ett andra anfall är risken för ett tredje anfall eller fler cirka 80 procent. Även om epilepsi inte går att bota, kan enligt American Academy of Neurology 80 procent av de diagnosticerade få sin sjukdom under kontroll genom medicinering eller kirurgisk behandling.
De flesta människor med epilepsi lever ett normalt liv och fortsätter sina dagliga aktiviteter. De flesta anfall orsakar ingen hjärnskada. I vissa regioner finns dock begränsningar för körkortsbehörighet hos personer som drabbas av anfall.
Utan tillräcklig eller omedelbar behandling kan svårbehandlade anfall utvecklas. Med rätt behandling blir dock upp till 70 procent av alla med epilepsi anfallsfria i upp till fem år. Upp till 30 procent kan så småningom helt avsluta sin medicinering.
Bäst prognos har patienter som fick behandling tidigt, efter endast några få anfall. Även de som svarar bra på behandling och blir anfallsfria med enbart ett läkemedel har bättre utsikter än de som kräver flera läkemedel eller behandlingsformer.
Olika tester kan också vara en stark indikator på sjukdomens förlopp. De som har normala EEG-resultat mellan anfallen, visar normala resultat vid neurologisk undersökning efter behandling och inte har fått några hjärnskador av tidigare anfall har den bästa prognosen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online