Bells pares är uppkallad efter den skotske kirurgen Sir Charles Bell, som på 1800-talet först beskrev tillståndet. Det är den vanligaste orsaken till ansiktsförlamning. Vid en första anblick kan symtomen få en att tro att personen har drabbats av en stroke. Till skillnad från en stroke drabbar Bells pares dock endast ansiktsmusklerna. De som oftast drabbas är mellan 15 och 60 år gamla, men tillståndet kan uppstå i alla åldrar.
Bells pares är ett tillstånd som ger en tillfällig förlamning av ansiktet. Den beror på skada eller trauma på en av de två nerverna i ansiktet som styr ansiktsmusklerna. När nervfunktionen störs avbryts de signaler som skickas till och från hjärnan. Bells pares drabbar sällan båda sidorna av ansiktet samtidigt.
Symtomen kan variera från milda till svåra. Det kanske vanligaste tecknet på Bells pares är plötslig svaghet eller förlamning på ena sidan av ansiktet. Ansiktet kan kännas stelt, det kan vara svårt att le och du kan märka att ögonlocket hänger. Det kan uppstå kraftig tårbildning i ett öga, och ögonlocket kanske inte vill sluta sig ordentligt. Du kan också uppleva torrhet i munnen eller till och med smakförlust. Ibland förekommer även huvudvärk, yrsel, ringningar i ett eller båda öronen samt nedsatt tal.
När nerven som styr ansiktsmusklerna blir svullen eller inflammerad uppstår den svaghet eller förlamning som är typisk för tillståndet. Även om forskarna inte vet säkert vad som orsakar skadan tror man att den kan bero på en virusinfektion, exempelvis herpes simplex som ger läppblåsor. Tillståndet har också kopplats till virus som orsakar influensa, vattkoppor och bältros, samt till öroninflammation.
Så, är Bells pares ärftlig? Nej – tillståndet varken ärvs eller smittar. Att någon i familjen har haft Bells pares innebär alltså inte att du löper större risk att drabbas.
Det finns inga laboratorietester som kan bekräfta Bells pares, men din läkare kan ställa diagnosen utifrån en klinisk undersökning av ansiktet. Efter att ha granskat det drabbade området kan hen beställa ett test som kallas elektromyografi (EMG) för att bedöma svårighetsgraden och omfattningen av nervskadan. En MR- eller CT-undersökning är andra undersökningar som kan användas för att utesluta andra orsaker till tryck på ansiktsnerven.
I de flesta fall är prognosen för patienter med Bells pares mycket god. Hur lång tid återhämtningen tar beror oftast på hur stor skadan är. Många patienter behöver ingen behandling alls, och deras tillstånd börjar förbättras redan inom två veckor.
För dem som inte tillfrisknar lika snabbt finns det behandlingsmöjligheter. Antivirala läkemedel, som hjälper till att bekämpa infektionen, kombineras ofta med inflammationsdämpande läkemedel som minskar svullnaden. Ibuprofen eller aspirin kan användas för att lindra smärta, och varma kompresser mot området kan också ge lindring. Ofta rekommenderas ögondroppar på dagen och ögonsalva på natten för att hålla ögat fuktigt och förebygga synskador. För att skydda ögat mot repor hjälper det att bära glasögon på dagen och en ögonlapp på natten.
Sök alltid råd hos din vårdgivare om du får någon form av förlamning eller svaghet i ansiktet. Vården kan fastställa orsaken till besvären och rekommendera rätt behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online