Parkinsons sjukdom är en kronisk neurologisk störning i rörelsesystemet som ger upphov till skakningar och darrningar i kroppen. Detta gör det svårt för den drabbade att äta, gå eller sitta stilla utan att darra eller rycka till. Sjukdomen påverkar dock mer än bara de fysiska rörelserna – förändringarna i hjärnans kemi påverkar även känslor och sömnvanor. Även om det idag inte finns något botemedel mot Parkinsons sjukdom finns flera läkemedel som kan lindra skakningarna och förbättra livskvaliteten.
Enligt Mayo Clinic vet forskarna inte exakt vad som orsakar Parkinsons sjukdom. Man vet dock att en del av symptomen uppstår när de hjärnceller som producerar dopamin – ett kemiskt signalsubstans i hjärnan – dör eller skadas. Detta leder till en minskad mängd dopamin i hjärnan.
De vanligaste symptomen på Parkinsons sjukdom är skakningar och darrningar, som ofta förvärras när personen vilar eller inte rör sig. Enligt FamilyDoctor.org kan skakningarna drabba ena sidan av kroppen, inklusive underkäken, armar och ben. Personer med Parkinsons sjukdom har ofta svårt att gå, klä på sig och utföra finmotoriska uppgifter, och de kan också producera överskott av saliv.
Risken att utveckla Parkinsons sjukdom ökar om man är man, är över 50 år eller har en nära släkting med sjukdomen. Långvarig exponering för bekämpningsmedel eller herbicider ökar också risken att insjukna.
Den mest effektiva behandlingen mot Parkinsons sjukdom är levodopa. När läkemedlet tas omvandlas det till dopamin i hjärnan, vilket minskar symptomen. Enligt Mayo Clinic blir effekten dock mindre stabil i takt med att sjukdomen fortskrider.
Dopaminagonister hjälper också till att minska symptomen genom att efterlikna dopaminets funktion i hjärnan. Även om effekten varar längre än vid levodopabehandling kan läkemedlet ge betydande biverkningar som hallucinationer, dåsighet och ett ökat tvångsbeteende.
Andra läkemedel som används för att lindra symptomen är hämmare av enzymet monoaminoxidas B (MAO B), COMT-hämmare (katekol-O-metyltransferashämmare), antikolinergika samt amantadin.
Fysioterapi, inklusive regelbunden träning, hjälper till att minska symptomen genom att förbättra rörligheten och muskelstyrkan. Fysioterapi kan också förbättra balansen. Logopedi kan dessutom hjälpa till att korrigera tal- och sväljsvårigheter som orsakas av sjukdomen.
Enligt National Institute of Neurological Disorders and Stroke (NINDS) kan djup hjärnstimulering, en typ av kirurgi, också hjälpa till att kontrollera symptomen. Vid ingreppet implanteras en elektrod i de delar av hjärnan som styr rörelserna, vilken kopplas till en pacemakerliknande apparat i bröstkorgen. En tunn tråd, kallad pulsgenerator, förbinder de två enheterna. Detta hjälper till att stabilisera hjärnans respons på levodopa samtidigt som ofrivilliga rörelser elimineras hos personer med avancerad Parkinsons sjukdom.
Parkinsons sjukdom kan också ge upphov till betydande komplikationer, bland annat förstoppning, minskad libido, urininkontinens eller urinretention, svårigheter att äta på grund av nedsatt muskelfunktion samt sömnproblem. Enligt Parkinson's Disease Foundation (PDF) drabbas cirka 60 procent av alla personer med Parkinsons sjukdom även av depression. Detta kan bero på de kemiska förändringarna i hjärnan, som kan utlösa depressiva tillstånd. Obehandlad depression kan i värsta fall leda till suicidtankar eller självmord, vilket gör det extra viktigt att söka hjälp i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online