Parkinsons sjukdom är ofta svår att diagnostisera i sina tidigaste skeden eftersom symtomen tenderar att vara lindriga och därför lätt förbises. Många av de första symtomen liknar dessutom de vid andra neurologiska tillstånd. När de fysiska tecknen ännu inte är tydliga kan bilddiagnostik som magnetkamera (MRI), datortomografi (CT) eller PET-undersökning vara till hjälp. Att känna igen varnings signalerna tidigt kan leda till behandling som mer framgångsrikt bromsar sjukdomens utveckling.
En molande smärta på ena sidan av kroppen, vanligtvis i armar, axlar, bäckenregion eller lår, är ett av de första symtomen på Parkinsons sjukdom. Smärtan kan variera från lindrig till svår och vara antingen utbredd eller lokaliserad. Ofta åtföljs smärtan av förlorad muskelstyrka, men symtomen kan finnas endast på ena sidan av kroppen. Trots att undersökningar visar att mer än 50 procent av alla med Parkinson lider av muskelsmärta och stelhet, berättar många aldrig om detta för sin läkare. Kvinnor med Parkinson rapporterar ofta nacksmärta tidigt i sjukdomsförloppet. När läkare uteslutit andra möjliga orsaker till ihållande nacksmärta kan de avgöra att den är ett tidigt symtom på Parkinsons sjukdom. Smärta kan också bero på stela och spända muskler.
Vissa personer med Parkinson upplever darrningar (tremor) även när kroppen vilar. I början är darrningen svag och drabbar arm eller ben på ena sidan av kroppen. Den blir ofta tydligare när patienten ligger avslappnad eller vilar, och brukar minska vid medveten rörelse av extremiteten. En tremor är dock inte alltid ett säkert tecken, eftersom minst 25 procent av de som får diagnosen aldrig utvecklar darrningar. För dem som har tremor som symtom kan den vara så diskret att bara tummen eller pekfingret påverkas i början.
Eftersom Parkinsons sjukdom påverkar centrala nervsystemet börjar personen oftast märka störningar i den fina motoriken i händerna. Det kan bli svårt att utföra enkla vardagsaktiviteter som att knäppa en skjorta eller borsta tänderna. Handstilen kan förändras, med bokstäver som blir mindre och mer darriga. Även om den exakta orsaken till Parkinson ännu inte är känd, vet forskarna att sjukdomen innebär att hjärnceller, så kallade neuroner, dör. Tyvärr blir symtomen inte uppenbara förrän en betydande andel av hjärncellerna redan påverkats. Till detta kommer att symtom och sjukdomsförlopp kan skilja sig mellan individer. I många fall saktar rörelserna dock in tidigt, med steg som blir kortare och osäkrare. Personen tenderar också att resa sig och sätta sig långsamt. Detta beror på en fördröjd signalöverföring mellan hjärnan och musklerna.
Vissa personer med Parkinson drabbas av problem med urinblåsa och tarm. Det kan bero på sjukdomens inverkan på det autonoma nervsystemet, som styr de glatta muskelkontraktionerna och därmed saktar ner tarmrörelserna. Ökad inaktivitet kan också bidra till förstoppning. Resultaten från en långtidsstudie tyder dessutom på att det finns ett samband mellan kronisk förstoppning och att senare i livet utveckla Parkinsons sjukdom. Detta gäller kanske särskilt män, eftersom forskning visar att män som lider av förstoppning har tre gånger högre risk att insjukna i Parkinson. Frågan är huruvida en exponering tidigare i livet gör män benägna att utveckla båda tillstånden.
Enligt en artikel publicerad i tidskriften Current Treatment Options in Neurology uppger mer än hälften av alla personer med Parkinsons sjukdom symtom på fysisk och mental trötthet. Även om trötthet ibland är ett tidigt symtom på depression visar forskningen att de flesta med Parkinson som känner sig trötta inte är deprimerade. Tröttheten som hör till sjukdomen går inte att behandla och verkar för många förvärras i takt med att sjukdomen fortskrider.
Att lägga märke till vissa symtom kan hjälpa dig att bedöma om du visar tidiga tecken på Parkinson och om du bör söka medicinsk rådgivning. Fundera över om din hållning verkar framåtböjd och om du ofta har ont i nacke och axlar. Bedöm om din röst har förändrats: låter den mjukare eller mer monoton, eller är den hesare? Att bära en arm böjd när du går kan vara ett annat tecken – du kan till och med känna att du inte kan svinga armen naturligt när du går. Din gång kan visa tydliga symtom, särskilt om du släpar efter fötterna eller drar efter ett ben. Händer som darrar, även när de vilar, är ytterligare ett tecken. Utöver de fysiska symtomen kan det finnas psykiska tecken. Om du saknar motivation, inte har lust att göra något eller inte längre njuter av socialt umgänge kan det finnas anledning till oro. Visar du fler än tre av de nämnda symtomen bör du kontakta din läkare för en grundlig undersökning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online