Sedan antibiotikans genombrott i mitten av 1900-talet har miljontals människor botats från bakterieinfektioner som tidigare varit dödliga. Många av dessa infektioner orsakar hög feber, och hjärnan är ett mycket ömtåligt organ som reagerar dåligt på höga temperaturer. Kramper är en vanlig komplikation hos barn med hög feber. Eftersom barn som drabbas av kramper ofta samtidigt behandlas med antibiotika mot sin infektion har ett samband mellan antibiotika och kramper hos spädbarn observerats. Men handlar det verkligen om ett verkligt orsakssamband, eller om något annat? Här går vi igenom fakta steg för steg.
Kramper uppstår när hjärnans elektrokemiska balans störs på något sätt. När hjärnans kemi blir i obalans går de elektriska signalerna från hjärnan till resten av kroppen helt virrigt, vilket resulterar i okontrollerbara rörelser hos personen som får en krampattack. En sådan obalans kan uppstå efter fysiskt trauma mot huvudet, vid kemisk förgiftning eller till följd av hög feber.
Enligt National Institutes of Health drabbas ungefär ett av 25 barn av feberkramper. Feberkramper uppstår när febern förändrar hjärnans kemi. Eventuell svullnad av hjärnan på grund av febern kan också utlösa en krampattack. Även om kramperna kan vara skrämmande och tunga att uppleva som förälder finns det inga belägg för att spädbarn som drabbas av feberkramper får bestående hjärnskador.
Antibiotika är kemiska ämnen som produceras naturligt av vissa svampar eller framställs artificiellt genom kemiska processer. De hindrar bakteriernas tillväxt och förökning genom att blockera uppbyggnaden av bakteriens cellvägg, störa bakteriens ämnesomsättning eller stoppa produktionen av de proteiner bakterien behöver för att överleva. Antibiotika har räddat miljoner människor från en säker död vid bakterieinfektioner och förblir ett ovärderligt verktyg även i en tid med alltmer resistenta bakterier.
Barn som utvecklar feber får ofta antibiotika utskrivet, antingen för att behandla eller för att förebygga en bakterieinfektion. Virusinfektioner behandlas normalt inte med antibiotika, men de kan ändå göra kroppen mottaglig för en sekundär bakterieinfektion. Därför ges antibiotika ibland även vid virusinfektioner, trots att själva virusinfektionen kvarstår. Oavsett om infektionen är viral eller bakteriell tillstöter feber – och risken, ungefär en på 25, för feberkramper kvarstår alltså oavsett behandling.
Det finns ett fenomen som kallas minnesbias, där en person felaktigt minns att ha exponerats för något. När det gäller kramper och antibiotika kan föräldrar till ett spädbarn skapa en koppling till antibiotikan när barnet får feber, eftersom barnet just behandlades med antibiotika. Om barnet däremot inte behandlas kan föräldrarna istället skylla krampen på utebliven behandling. Under hela tiden är det i själva verket febern som orsakar krampen – inte läkemedlet.
Endast legitimerad sjukvårdspersonal får förskriva antibiotika. Rådfråga alltid vården om riskerna och fördelarna med antibiotikabehandling. Endast din läkare kan förklara riskerna, såsom toxicitet eller allergiska reaktioner, samt fördelarna, det vill säga att bota eller förebygga en bakterieinfektion. Kontakta akuten omedelbart om ditt barn får ett krampanfall som varar längre än fem minuter, inte vaknar ordentligt efteråt eller om ni är osäkra på vad som orsakar krampen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online