Epilepsi är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av återkommande och oförutsägbara krampanfall. Sjukdomen är vanligare bland barn och ungdomar, men kan debutera i vilken ålder som helst. Orsakerna till epilepsi är inte alltid kända, men de flesta som diagnostiseras har haft en svår huvudskada, har en genetisk disposition, eller så beror tillståndet på en annan sjukdom eller en utvecklingsstörning. Svårighetsgraden av symtomen varierar från person till person, liksom de faktorer som kan utlösa anfall. Det är därför alltid viktigt att söka medicinsk vård för att förebygga komplikationer.
Många personer med epilepsi vet vad som utlöser deras anfall och kan därför undvika dessa triggerfaktorer. Andra får ingen varning alls innan ett anfall inträffar. Under ett anfall påverkas hjärnans aktivitet, vilket kan förändra den fysiska förmågan, känslorna samt sinnena för smak, lukt, hörsel och syn.
Vanliga tecken på ett anfall inkluderar ryckningar i armar och ben, medvetslöshet, förvirring under och efter anfallet, synbortfall, övergående dövhet och att personen "kopplar bort" sig från omgivningen. Hur svåra anfallen är varierar mellan individer. Vissa anfall utgår från en avgränsad del av hjärnan, medan andra drabbar hela hjärnan, vilket ger olika symtombilder.
Under ett anfall tappar många kontrollen över sin kropp och kan falla oavsett om de står eller sitter. Beroende på var personen befinner sig när anfallet bryter ut finns det risk för benbrott eller huvudskador vid ett fall. Drunkningsolyckor är också vanligare bland personer med epilepsi, eftersom de kan råka ut för ett anfall när de duschar eller simmar ensamma.
Personer med epilepsi behöver dagligen vara uppmärksamma på potentiella risker, exempelvis vid hantering av maskiner eller vid vardagliga aktiviteter, för att skydda både sig själva och personer i omgivningen.
Personer med epilepsi kan utan problem bli gravida och genomföra graviditeten fram till fullgångna. Krampanfall under graviditeten är dock farliga och kan påverka fostrets utveckling samt moderns välbefinnande negativt. Dessutom kan vissa epilepsiläkemedel orsaka missbildningar hos barnet, vilket gör regelbunden medicinsk uppföljning extra viktig.
Väntande mödrar med epilepsi kan behöva noggrann övervakning och justeringar av sina läkemedel under graviditetens gång, alltid i samråd med läkare och specialistvård.
Status epilepticus innebär att en person med epilepsi får flera anfall i följd utan att återfå medvetandet mellan dem, eller ett sammanhängande anfall som varar längre än fem minuter – ibland upp till 30 minuter. Tillståndet klassificeras, precis som epilepsi i övrigt, olika beroende på person, men delas vanligtvis in i konvulsiv (med kramper) eller icke-konvulsiv form.
Den som drabbas av status epilepticus bör omedelbart kontakta sjukvården, eftersom tillståndet i värsta fall kan orsaka permanent hjärnskada eller leda till döden.
Plötslig oväntad död vid epilepsi, även kallat SUDEP (Sudden Unexpected Death in Epilepsy), är ovanligt och drabbar cirka en av 1 000 personer med diagnosen. SUDEP ger inga varningstecken – dödsfallet sker plötsligt och oväntat. Ännu saknas tydliga orsakssamband, men förekomsten av status epilepticus är en känd faktor som ökar risken för SUDEP.
Bäst behandlade anfall genom medicinsk behandling minskar risken för SUDEP samtidigt som det hjälper till att hålla epilepsin under kontroll. Regelbundna läkarbesök och en väl fungerande behandlingsplan är därför avgörande för att förebygga allvarliga komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online