Enligt det amerikanska institutet National Institute of Neurological Disorders and Stroke beror Parkinsons sjukdom på att hjärnceller som producerar signalsubstansen dopamin gradvis går förlorade. Parkinson är en sjukdom som påverkar rörelsesystemet och ger upphov till motoriska störningar.
I sjukdomens tidiga skede blir symtom som darrningar i armar, ben och ansikte, stelhet i lemmar, långsamhet i rörelser samt nedsatt koordination vid gång allt tydligare. Allt eftersom sjukdomen fortskrider förvärras besvären. Det kan till slut gå så långt att det blir svårt att gå, och att utföra enkla vardagsuppgifter upplevs som frustrerande.
En person som drabbats av Parkinson kan i tidigt skede uppvisa typiska tecken som darrningar, men det kan ta månader eller år innan övriga symtom visar sig. Ett tillstånd som kallas bradykinesi kommer så småningom att göra det svårt att röra sig snabbt. Stegen blir långsammare, eller så måste fötterna släpas efter för att kunna gå framåt. Enligt Mayo Clinic kan bradykinesi också ge en känsla av att fötterna är frusna fast vid marken.
Andra vanliga symtom inkluderar stela muskler (till den grad att rörelseomfånget begränsas), oförmåga att blinka, förändrat talmönster och i senare skeden demens.
Den exakta orsaken till Parkinson är fortfarande okänd, men det är möjligt att genetiska mutationer eller miljögifter kan bidra till sjukdomens utveckling. Parkinson innebär en brist på dopamin, ett ämne som ansvarar för att överföra signaler i hjärnan. När dopaminet minskar fungerar nervcellerna i hjärnan oregelbundet, vilket gör det svårare att styra och kontrollera kroppens rörelser.
Ärftlighet kan spela en roll vid Parkinson. Mayo Clinic anger att "att ha en eller flera nära släktingar med sjukdomen ökar din egen risk att utveckla den". Trots detta är den totala risken att insjukna via ärftlighet mindre än 5 procent.
Personer över 50 års ålder drabbas oftare, även om även personer i medelåldern kan utveckla sjukdomen. Män löper dessutom större risk än kvinnor att insjukna i Parkinson.
Tyvärr finns det idag inget botemedel mot Parkinson. Det finns dock flera läkemedel som används i behandlingen, exempelvis kombinationen levodopa och karbidopa, som stimulerar produktionen av dopamin i hjärnan.
När symtomen inte längre svarar på medicinering kan kirurgi bli aktuellt. Vid en metod som kallas djup hjärnstimulering implanteras elektroder i hjärnan, kopplade till en externt programmerbar pulsgenerator. Denna kan användas för att lindra symtom som darrningar och långsamma rörelser.
Parkinson är en långvarig sjukdom. Om du börjar uppleva symtom som kan tyda på Parkinson bör du kontakta läkare för att få en korrekt diagnos. Ju tidigare diagnosen ställs, desto bättre är möjligheterna att inte bara hantera symtomen utan också fördröja de svåraste besvären i många år.
Parkinson kan leda till flera andra hälsoproblem. Depression är vanligt och kan finnas redan innan de klassiska motoriska symtomen visar sig. Sömnen blir ofta störd, med frekventa uppvaknanden under natten, svårigheter att somna eller överdriven sömnighet dagtid.
Allteftersom sjukdomen fortskrider blir det svårare att tugga och svälja. Urininkontinens eller svårigheter att urinera kan också uppstå, liksom förstoppning och sexuell dysfunction.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online