1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Grand mal-anfall: symtom, orsaker, diagnos och behandling

Ett grand mal-anfall, som även kallas toniskt-kloniskt anfall, engagerar hela kroppen. Det kännetecknas av medvetandeförlust, muskelkramper och muskelstelhet. Grand mal-anfall kan uppstå i alla åldrar – antingen som enstaka händelser eller som ett kroniskt tillstånd, exempelvis vid epilepsi.

Symtom

Innan ett anfall kan du uppleva en aura – en varning från dina sinnen som kan innefatta smak-, lukt- eller synförnimmelser, hallucinationer, sensoriska förändringar eller yrsel. Det inledande skedet, den så kallade toniska fasen, innebär medvetandeförlust och att musklerna dras ihop. Därefter följer den klona fasen, som kännetecknas av rytmiska sammandragningar där musklerna växlar mellan att spännas och slappna av. Kramperna varar vanligtvis i högst två minuter.

Andra symtom kan vara förlust av kontroll över urinblåsa och tarm, samt omtöckning, förvirring, sömnighet och huvudvärk efter anfallet.

Orsaker

Grand mal-anfall orsakas av onormal elektrisk aktivitet i hjärnan. De kan bero på underliggande tillstånd som traumatiska huvudskador, hjärntumörer, stroke, infektioner (exempelvis encefalit eller hjärnhinneinflammation), syrebrist i hjärnan, missbildade blodkärl i hjärnan, genetiska syndrom eller mycket låga nivåer av kalcium, glukos, natrium eller magnesium i kroppen.

Riskfaktorer

Du kan ha en förhöjd risk att drabbas av grand mal-anfall om du har en hjärnskada till följd av stroke, trauma eller tidigare infektion, om epilepsi eller andra anfallssjukdomar förekommer i familjen, eller om du har en elektrolytrubbning på grund av medicinska problem. Även kraftig alkoholkonsumtion, bruk av narkotika och sömnbrist ökar risken.

Diagnos

Det första steget i utredningen är en neurologisk undersökning som testar din muskeltonus och muskelstyrka, reflexer, gång, hållning, känsel, balans och koordination. Läkaren kan även beställa blodprov, ett elektroencefalogram (EEG) som registrerar hjärnans elektriska aktivitet, eller en magnetresonanstomografi (MRI) som ger mycket detaljerade bilder av hjärnan. Resultaten av dessa undersökningar kan hjälpa till att fastställa orsaken till dina anfall.

Behandling

Läkemedel som används mot epilepsi och anfall inkluderar bland annat Tegretol, Trileptal, Depakene, Dilantin, Topamax, Lamictal, Neurontin, Fenobarbital, Lyrica, Gabitril, Zonegran, Keppra och Felbatol. Läkaren brukar börja med en låg dos av ett av dessa läkemedel och öka den gradvis tills anfallen kommer under kontroll. Vissa personer behöver en kombination av två läkemedel. Vanliga biverkningar är yrsel, trötthet och viktuppgång.

Komplikationer

Om du har haft grand mal-anfall rekommenderas det att du bär flytväst när du simmar, ifall du skulle få ett anfall i vattnet. Fall under anfall kan leda till skador som huvudskador, benbrott och ledluxationer. Du befinner dig också i fara om ett anfall inträffar när du kör bil.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online