
Parkinsons sjukdom är en neurologisk störning som påverkar den del av hjärnan som styr kroppens muskelrörelser. Sjukdomen utvecklas långsamt och kan i början endast märkas som en svag darrning i ena handen. I takt med att sjukdomen fortskrider blir symtomen alltmer uttalade och påverkar vardagen på flera sätt. Det finns ännu inget botemedel mot Parkinsons sjukdom, men effektiva behandlingar finns som kan lindra och kontrollera symtomen.
Den främsta orsaken till Parkinsons sjukdom är brist på signalsubstansen dopamin i hjärnan. De hjärnceller som producerar dopamin dör eller skadas, men varför detta sker är okänt. En teori är att miljögifter eller genetiska mutationer kan ligga bakom cellernas förtvinande, men det finns ännu ingen vetenskaplig dokumentation som bekräftar denna misstanke.
I ett tidigt skede kan symtomen vara milda och lätta att förbise. Vanliga tidiga tecken är:
Allteftersom sjukdomen fortskrider blir symtomen tydligare. Muskelstyvhet brukar börja i benen, och denna stelhet kan vara smärtsam samt förvärras med tiden. Darrningar uppträder i fötter, huvud, läppar och tunga, ofta värre vid stress eller trötthet.
Ansiktet kan bli uttryckslöst, och det blir allt svårare att gå, tala, blinka eller tugga mat. Parkinsons sjukdom kan också åtföljas av ångest, depression, förvirring, minnesförlust och demens. Smärtan vid Parkinson beror till stor del på förlusten av kontroll över den egna kroppen, vilket både är fysiskt och psykiskt påfrestande.
Parkinsons sjukdom kan vara svår att diagnostisera i sina tidiga stadier. Utredningen bygger på din sjukdomshistoria och en neurologisk undersökning. Läkaren låter dig oftast utföra olika handuppgifter och bedömer din koordination och ditt gångmönster.
Diagnosen kan ställas om du uppvisar två eller fler av följande symtom:
Levodopa är ett vanligt läkemedel mot Parkinson som tas via munnen, passerar in i hjärnan och omvandlas till dopamin. Eftersom sjukdomen fortskrider blir levodopa med tiden mindre verksamt. Dopaminagonister är en annan typ av läkemedel som efterliknar dopaminets funktion i hjärnan. Båda läkemedelsgrupperna kan ge biverkningar såsom hallucinationer och vanföreställningar.
Vid avancerad Parkinson, eller när läkemedel inte ger tillräcklig lindring, kan kirurgi rekommenderas. Vid s.k. djup hjärnstimulering implanteras en elektrod i den del av hjärnan som styr rörelser. En pacemakerliknande apparat, en pulsgenerator, placeras under huden i övre delen av bröstet och styr den stimulering som leds till hjärnan.
De flesta patienter svarar bra på medicinsk behandling, men hur mycket och hur länge symtomen lindras varierar från person till person.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online