Demens är en degenerativ sjukdom som innebär att hjärnans normala funktion gradvis går förlorad. Detta yttrar sig i minnesproblem, förändringar av personlighet och beteende, svårigheter att klara vardagen samt nedsatt omdöme och tankeförmåga.
Demens kan ta sig många olika uttryck. Bland de vanligaste formerna finns kortikal och subkortikal demens, primär och sekundär demens, Alzheimers sjukdom, vaskulär demens, demens med Lewy-kroppar samt frontotemporal demens. Även mer sällsynta former förekommer, exempelvis HIV-associerad demens, Huntingtons sjukdom, boxardemens (dementia pugilistica), kortikobasal degeneration och Creutzfeldt-Jakobs sjukdom.
Ju längre demensen har framskridit, desto svårare blir behandlingen. Det finns dock flera olika läkemedel som kan lindra en del av symtomen och förbättra patientens livskvalitet avsevärt.
Aketylkolin är en viktig signalsubstans som används av hjärnbarken och hippocampus och som spelar en central roll vid lagring av minnen. Kolinesterashämmare, som förhindrar nedbrytningen av aketylkolin, är en vanlig typ av läkemedel mot demens, särskilt vid Alzheimers sjukdom. Dessa läkemedel stoppar dock inte eller vänder inte på sjukdomsförloppet. Exempel på kolinesterashämmare som används är takrin (Cognex), donepezil (Aricept), rivastigmin (Exelon) och galantamin (Reminyl).
En annan signalsubstans vars nivåer påverkas av demens är glutamat. Precis som aketylkolin är glutamat avgörande för inlärning och minne. Memantin (Namenda) är ett läkemedel som reglerar glutamathalten i hjärnan. Kombinationen av memantin och en kolinesterashämmare ger dock bättre resultat än memantin ensamt.
Antiepileptiska läkemedel och antidepressiva används för att behandla andra problem som ofta följer med demens, exempelvis depression, agitation och epileptiska anfall. Alla patienter behöver inte dessa mediciner, men personer med avancerad demens löper större risk att drabbas av depression, beroende på hur mycket deras liv begränsats av sjukdomen. Anfall blir också vanligare i takt med att hjärnans degeration ökar.
Lugnande medel kan vara till hjälp vid sömnstörningar som orsakas av demens. Sömnproblem blir ofta vanligare och mer störande ju längre sjukdomen har framskridit. Det är dock viktigt att alltid rådfråga läkare innan behandling med lugnande medel eller sömnmedel påbörjas, eftersom de kan interagera med andra mediciner.
Atypiska antipsykotika, såsom olanzapin och risperidon, används ibland för att behandla beteendeproblem som kan uppstå vid demens. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har dock utfärdat en varning om förhöjd dödlighet på grund av hjärtproblem eller infektioner hos äldre användare. Om möjligt bör dessa läkemedel undvikas hos äldre demenspatienter, särskilt om de redan har förhöjd risk för hjärtproblem.
Oavsett vilken typ av demens det gäller är det viktigt att all läkemedelsbehandling sker i samråd med ansvarig läkare, så att dosering och kombinationer anpassas individuellt efter patientens behov och hälsotillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online