Neuropatibehandlingsrisker: Vad patienter bör veta innan terapi

Neuropatibehandlingar varierar starkt; varje bär specifika risker. Allmänna kategorier:

1. Farmakologiska

• Gabapentinoider (gabapentin, pregabalin): Yrsel, sedering, ödem, viktuppgång, missbruksrisk.
• SNRI (duloxetin, venlafaxin): Illamående, insomni, hypertoni, sexuell dysfunktion, abstinenssyndrom.
• TCA (amitriptylin, nortriptylin): Antikolinerga effekter, ortostatisk hypotension, QT-förlängning, dödlig överdos.
• Topikala (lidokain, kapsaicin): Lokal irritation, brännkänsla.
• Opioider: Undvik kroniskt bruk – beroende, OIH, förstoppning, fall.

2. Interventionella

• Nervblock/epiduraler: Infektion, blödning, nervskada, durapunktion.
• Ryggmärgsstimulering: Elektrodmigration, infektion, hårdvarufel, revisionskirurgi.
• Radiofrekvensablation: Neuritis, deafferentationssmärta.

3. Icke-invasiv neuromodulering

• TENS: Hudirritation, brännskador vid felaktig applikation.
• PEMF/rTMS: Krampanfallsrisk (sällsynt), huvudvärk, obehag; långtidssäkerhetsdata begränsad.
• Laser/ljusterapi: Ögonskada om felriktad; evidens moderat.

4. Komplementära

• Akupunktur: Infektion (om icke-steril), pneumothorax (sällsynt), blåmärke.
• Tillskott (alfa-lipoesynt, B12, acetyl-L-karnitin): Generellt säkra; interaktioner möjliga.

5. Rehabilitering

• FT/OT: Överbelastningsskada om progressivitet för aggressiv.

Beslutsramverk

1. Precis diagnostik (EMG/NCS, lab, bild).
2. Starta lågrisk, evidensbaserat (livsstil, topikala, gabapentinoider/SNRI).
3. Eskalera stegvis; återutvärdera q4–8 veckor.
4. Multimodal tilvägagångssätt ofta överlägsent monoterapi.
5. Dokumentera mål, biverkningar, funktionsutfall.

Delat beslutsfattande med neurolog/smärtaspecialist optimerar säkerhet och effektivitet.