
Förlamning och paraplegi är två tillstånd som båda begränsar en persons förmåga att röra sig. Även om begreppen ofta används omväxlande finns det flera viktiga skillnader mellan dem – framför allt när det gäller orsak, omfattning och vilken del av kroppen som påverkas.
Förlamning är ett övergripande medicinskt begrepp som beskriver förlusten av muskelfunktion i någon del av kroppen. Tillståndet kan bero på många olika faktorer, exempelvis ryggmärgsskador, stroke, trauma, tumörer samt neurologiska sjukdomar som multipel skleros.
Förlamningen kan variera kraftigt i omfattning:
Paraplegi är en specifik form av förlamning som drabbar den nedre halvan av kroppen, det vill säga benen, bäckenet och delar av bålen. Tillståndet orsakas oftast av en skada på ryggmärgen vid eller ovanför nivån av den första ländkotan (L1), till exempel i samband med trafikolyckor, fall från höjd eller sportskador.
Paraplegi indelas vanligtvis i två grader:
Utöver de fysiska begränsningarna kan både förlamning och paraplegi få stor betydelse för en persons livskvalitet. Många drabbade upplever depression, ångest, social isolering och ekonomiska påfrestningar, bland annat genom ökade vårdkostnader och försämrad arbetsförmåga. Psykosocialt stöd är därför en viktig del av vården.
Behandlingen anpassas efter orsak och svårighetsgrad och kan omfatta:
Med tidig diagnos, rätt behandling och ett aktivt rehabiliteringsarbete har många människor med förlamning och paraplegi goda möjligheter att leva ett fullt och produktivt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online