Den glomerulära filtrationshastigheten (GFR) anger hur mycket vätska som filtreras genom njurarna per tidsenhet. Ett GFR-test mäter hur väl dina njurar fungerar och används för att fastställa vilket stadium av njursjukdom du eventuellt befinner dig i. Om din läkare ser andra tecken på att njurarna inte arbetar som de ska – till exempel högt blodtryck eller förhöjda proteinvärden – kan hen beställa ett GFR-test.
Fungerar inte njurarna ordentligt samlas avfallsprodukter upp i kroppen, vilket kan leda till sjukdom. I allvarliga fall kan vitala organ svikta, vilket i värsta fall kan bli livshotande. Det är därför viktigt att kontrollera sina GFR-värden om du har symtom på njursjukdom – och att förstå vad resultaten faktiskt betyder.
Börja med att studera laboratoriesvaret och leta upp värdet för serumkreatinin. Testet visar hur mycket kreatinin som finns i blodet. Kreatinin är en avfallsprodukt som bildas naturligt i muskelvävnaden, och mätningen visar hur effektivt kroppen gör sig av med ämnet. Ett högt kreatininvärde tyder på att njurarna inte lyckas utsöndra tillräckligt mycket. Kreatinin mäts i milligram per deciliter (mg/dl), och det normala intervallet ligger mellan 0,8 och 1,4 mg/dl.
På laboratoriesvaret hittar du den glomerulära filtrationshastigheten (GFR). Värdet beräknas utifrån ditt kön, din ålder och ditt serumkreatininvärde. Ju högre GFR-värde, desto bättre njurfunktion – ett lågt värde kan tyda på nedsatt njurfunktion i olika grad. Diskutera alltid vad just ditt värde innebär med din läkare.
Leta även efter bokstäverna BUN i laboratoriesvaret. BUN står för blodureakväve och visar hur mycket kväve blodet innehåller. Normalnivåerna ligger mellan 7 och 20 mg/dl. Tillsammans ger serumkreatinin, GFR och BUN en bra överblick över hur väl dina njurar arbetar.
Kom ihåg att laboratoriesvar alltid bör tolkas tillsammans med din läkare, som kan sätta värdena i relation till din hälsa, dina symtom och din medicinska historia.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online