1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

CRT-behandling vid hjärtsvikt och njursvikt – så hänger det ihop

Salt- och vätskeansamling som ofta förekommer hos patienter med njursvikt kan skada hjärtat. Hjärtresynkroniserande terapi (CRT) är en behandling som främst används för patienter med kongestiv hjärtsvikt, men forskning visar att den även kan ha positiva effekter på njurfunktionen.

Vad är njursvikt?

Njursvikt innebär att njurarna inte längre klarar av att avlägsna överflödig vätska, natrium och andra slaggprodukter från blodet. Enligt Mayo Clinic kan dessa avfallsämnen, som lämnas kvar i blodkretsloppet av försvagade eller sjuka njurar, stiga till skadliga nivåer om behandling inte söks. Detta belastar i sin tur hjärt-kärlsystemet och ökar risken för att hjärtat försvagas ytterligare.

Därför används CRT vid hjärtsvikt

Enligt American Heart Association är hjärtresynkroniserande terapi (CRT) en behandling som har utvecklats för att få hjärtat att slå mer effektivt hos patienter med kongestiv hjärtsvikt (CHF). Tillståndet uppstår när hjärtmuskeln är för svag för att fungera optimalt, vilket i vissa fall kan bero på kronisk njursvikt.

När detta är fallet behöver patientens njurfunktion följas noggrant genom mätning av den glomerulära filtrationshastigheten (GFR). Enligt National Kidney Foundation är GFR det mest tillförlitliga testet som finns för att bedöma hur väl njurarna fungerar. Patienter kan även genomgå ett blodprov som mäter urea-kväve (BUN), vilket visar hur mycket avfallsprodukter som finns kvar i blodet eftersom njurarna inte kunnat bearbeta dem effektivt.

Vad visar forskningen?

Studier som sammanställts av PubMed, en söktjänst från de amerikanska National Institutes of Health, visar att CRT-behandling som förbättrar hjärtfunktionerna även har en indirekt men gynnsam effekt på njurarna. Resultaten visade att behandlingen påverkade värdena för både GFR och BUN hos patienter med kongestiv hjärtsvikt och måttlig njursvikt, vilket tyder på ett samband mellan en bättre hjärtfunktion och en förbättrad njurhälsa.

Sammanfattningsvis pekar forskningen på att CRT inte bara stärker hjärtats pumpförmåga, utan också kan bidra till att lindra belastningen på njurarna hos patienter som drabbats av både hjärtsvikt och nedsatt njurfunktion.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online