Njurkolik och njursten – symtom, orsaker och behandling

Njurkolik är namnet på den kraftiga smärta i buken som orsakas av en eller flera njursten. Stenarna bildas i njuren eller i urinledaren (röret som leder urinen från njuren), men de kan även uppstå i urinblåsan. Njursten förekommer i alla tänkbara former och storlekar – från små kristaller som sandkorn till stenar så stora som golfbollar.

Symtom

I vissa fall kan en njursten finnas i kroppen utan att orsaka några problem eller symtom alls. I många fall är dock njursten mycket besvärliga. En sten som fastnar i njuren kan ge upphov till buksmärtor och njurkolik.

Njurkolik är en intensiv smärta som kommer i vågor. Den orsakas av en sten som tar sig in i urinledaren och fastnar – urinledaren pressar sedan stenen mot blåsan, vilket utlöser den starka smärtan. När stenen rör sig genom urinledaren kan smärtan sprida sig till nedre delen av buken och ljumsken.

Ett annat vanligt symtom är blod i urinen, vilket beror på att stenen skaver mot urinledarens insida. Personer med njursten drabbas dessutom oftare av urinvägsinfektioner.

Hur vanliga är njursten?

Ungefär 3 av 20 män och 1 av 20 kvinnor drabbas av njursten någon gång under livet. Stenarna kan uppstå i alla åldrar, men de är vanligast mellan 20 och 40 års ålder. Hälften av alla som en gång fått en njursten drabbas igen vid något senare tillfälle.

Hur bildas njursten?

Njurerna är de organ som filtrerar blodet och avlägsnar överskott av avfallsämnen och vatten, vilket bildar urin. Urinen transporteras från njuren till blåsan via urinledaren. Ibland kan de kemiska avfallsämnena i urinen klumpa ihop sig och bilda stenar.

Behandling

De flesta njurstenar som orsakar njurkolik är små och passerar av sig själva ut ur kroppen med urinen. Att dricka rikligt med vatten kan påskynda processen. Kraftiga smärtstillande läkemedel används ofta för att dämpa smärtan tills stenen passerat.

I vissa fall, när en sten fastnat i urinledaren eller njuren och symtomen inte går över, krävs medicinsk behandling. Behandlingsalternativen inkluderar:

• Extrakorporeal chockvågslitotripsi: högenergetiska chockvågor riktas mot stenen från kroppens utsida för att krossa den i mindre bitar.
• Ureteroskopi: ett tunt teleskop förs in i urinledaren via urinröret och blåsan för att lokalisera stenen, varefter en laser används för att dela sönder den.
• Kirurgi: stenen kan avlägsnas genom en traditionell operation, där kirurgen når urinledaren och njuren via ett snitt.

Förebyggande

Har du redan haft njursten minskar risken för återfall om du regelbundet dricker stora mängder vatten. Mellan 2 och 3 liter per dag rekommenderas för att hålla urinen utspädd och minska risken för att nya stenar bildas.