Kreatinin är ett ämne som bildas i musklerna när kreatinfosfat bryts ned under muskelaktivitet. Ett kreatininvärde anger mängden kreatinin i ett blodprov. Normala kreatininvärden för män ligger mellan 0,6 och 1,2 mg per deciliter helblod, medan det normala intervallet för kvinnor ligger mellan 0,5 och 1,1 mg per deciliter. Kreatininvärden används framför allt för att bedöma hur väl njurarna fungerar.
Den vanligaste orsaken till onormala kreatininvärden är en förändrad njurfunktion. Varje njure består av cirka en miljon små filter, så kallade nefron. Dessa nefron innehåller tubulära strukturer som filtrerar bort avfallsämnen och samtidigt återabsorberar viktiga ämnen från blodet. Det mesta kreatininet filtreras normalt ut via två strukturer – glomerulus (kärlknippet) och de proximala tubuli – vilket håller kreatininnivåerna i blodet låga.
Ett stigande kreatininvärde tyder alltså på att denna filtrering inte fungerar som den ska, vilket ofta indikerar ett problem med njurfunktionen.
Kreatininvärden kan även påverkas av tillfälliga faktorer som inte har med nedsatt njurfunktion att göra:
Muskelmassa: Kroppsbyggare och personer med stor muskelmassa har ofta naturligt högre kreatininvärden, eftersom musklerna kontinuerligt bildar kreatinin.
Uttorkning: Kraftig vätskebrist koncentrerar blodet och ger högre värden.
Kost: Att äta stora mängder kött några timmar före provtagningen kan tillfälligt höja kreatininvärdet.
Läkemedel: Vissa läkemedel kan ge förhöjda kreatininvärden.
Dessa faktorer utesluts normalt innan en uppföljande undersökning görs för att fastställa den verkliga orsaken. Omvänt kan onormalt låga kreatininvärden tyda på muskelsjukdomar som muskeldystrofi eller myastenia gravis.
Om tillfälliga faktorer har uteslutits kan förhöjda kreatininvärden tyda på njursjukdom eller annan sjukdom som stör njurfunktionen. Ett allvarligt tillstånd som kan uppstå under sjukhusvistelser är akut tubulär nekros, där nefronvävnaden dör. Detta kan orsakas av transfusionsreaktioner, kontrastmedel vid vissa röntgenundersökningar eller stora doser av giftiga antibiotika.
Diabetes och kroniskt högt blodtryck är de vanligaste orsakerna till successivt nedsatt njurfunktion. Dessutom kan störningar i immunförsvaret leda till glomerulonefrit – en inflammation som försämrar glomerulus funktion och i värsta fall kan utvecklas till njursvikt.
Preeklampsi är ett tillstånd under graviditet vars orsak ännu inte är helt klarlagd. Förhöjt kreatinin kan vara ett tecken på preeklampsi hos gravida, särskilt hos kvinnor som är gravida för första gången. Obehandlad preeklampsi kan utvecklas till eklampsi, en livshotande krampsjukdom.
Förhöjt kreatinin i kombination med svullnad i händer och ansikte är ett tidigt varningstecken. Senare symtom kan inkludera ihållande huvudvärk, smärta i övre högra delen av buken, minskad urinproduktion, rastlöshet och illamående. Gravida som upplever dessa symtom bör omedelbart kontakta sin mödravårdscentral eller sjukvården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online