Njursvikt kan vara antingen akut eller kronisk. Akut njursvikt innebär att njurarna plötsligt förlorar förmågan att avlägsna avfallsämnen från kroppen och koncentrera urinen. Kronisk njursvikt är däremot en långsam och gradvis försämring av njurfunktionen över tid. För att ställa en korrekt diagnos använder läkare en rad olika undersökningar och tester.
Ultraljud är en av de vanligaste metoderna för att diagnostisera njursvikt. Undersökningen använder ljudvågor och datorer för att skapa bilder av dina njurar. Dessa bilder kan avslöja eventuella blockeringar eller hinder som orsakar problem.
Datortomografi (CT) och magnetkameraundersökning (MRT) används också för att diagnostisera njursvikt. Dessa undersökningar ger läkarna en mer detaljerad bild av dina njurar och andra inre organ, vilket underlättar bedömningen av njurens tillstånd.
Ett litet vävnadsprov från njuren kan tas och sedan undersökas i mikroskop för att kunna ställa en mer exakt diagnos. En biopsi kan bland annat visa vilken typ av njurskada som föreligger och hur utbredd den är.
Vid kronisk njursvikt kan en lungröntgen vara till hjälp i diagnostiken. Undersökningen görs för att kontrollera om det finns lungödem, det vill säga vätskeansamling i lungorna, vilket kan uppstå när njurarna inte fungerar som de ska.
Diagnosen kan även omfatta blod- och urinprov för att kontrollera förhöjda nivåer av kalium i blodet samt avfallsprodukter som karbamid (urea) och kreatinin. Förhöjda värden av dessa ämnen tyder på att njurarnas reningsfunktion är nedsatt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online