En renal cysta, eller njurcysta, är en vätskefylld säck som kan utvecklas i en eller båda njurarna. Säckarna innehåller en vattnig vätska och har vanligtvis en rund eller oval form. Renala cystor är oftast godartade (icke-cancerogena) och orsakar sällan några problem. Faktum är att många personer kan leva hela livet utan att någonsin få veta att de har en njurcysta. Om du misstänker att du har en njurcysta bör du dock så snart som möjligt ta reda på vilka behandlingsalternativ som finns tillgängliga.
Symtom på en renal kortikal cysta inkluderar smärta i ryggen och buken samt längs sidan av kroppen mellan revbenen och höften, täta urinträngningar, blodig eller mörk urin samt feber. Om du upplever något av dessa symtom bör du kontakta din läkare, som kan undersöka dig och beställa undersökningar som kan påvisa njurcystor. Läkaren använder vanligtvis ultraljud, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRI) för att avbilda njurarna och leta efter cystor.
Om du har en liten njurcysta som inte orsakar några besvär kommer läkaren i allmänhet att låta den vara, men kan följa upp med ytterligare bilddiagnostik efter sex till tolv månader. Upplever du däremot symtom på en renal kortikal cysta kommer läkaren troligen att remittera dig till en urolog – en specialist på att diagnostisera och behandla njurproblem.
Urologen kommer att avgöra om dina njurcystor har uppstått slumpmässigt eller om de beror på polycystisk njursjukdom (PKD), en ärftlig sjukdom som drabbar njurarna och orsakar tillväxt av flera njurcystor. Små eller få njurcystor skadar i allmänhet inte, men flera eller stora cystor kan orsaka smärta, infektioner och skador på njurarna. Om urologen misstänker PKD bör du boka in kontroller två gånger per år för att övervaka om cystor finns i njurarna.
En läkare kan tömma och permanent förhärda små renal kortikala cystor genom att föra in en nål direkt i cystan. Vid ingreppet suges vätskan ut och ersätts med alkohol, som får den vävnad som utgör cystan att härda, vilket i de flesta fall förhindrar att cystan återkommer.
Större cystor kan kräva kirurgisk borttagning. De flesta kirurger föredrar laparoskopisk kirurgi, som innebär mindre snitt, kortare sjukhusvistelse och snabbare återhämtning. Under operationen tömmer kirurgen cystan på vätska och tar sedan bort eller bränner bort dess yttersta vävnadslager.
Även om renal kortikala cystor oftast är ofarliga är det viktigt att söka medicinsk vård om du upplever symtom. En tidig diagnos ger bästa förutsättningen för en enkel och effektiv behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online