Njursten och smärta i båda ljuskarna: orsaker, symtom och behandling

Njursten (renal litiasis) är små kristalliniska stenar som kan bildas i njurarna hos både män och kvinnor, även om de är vanligare hos män. Stenarna, som oftast beror på ett underliggande hälsotillstånd, måste förr eller senare passera från njurarna och genom urinvägarna. Processen att få bort en sten kan orsaka svår smärta, särskilt i ländryggen och i ljusket på båda sidor. Enligt det amerikanska institutet National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases (NIDDK) räknas njursten till "en av de mest smärtsamma urologiska sjukdomarna".

Hur njursten bildas

Njursten kan bestå av flera olika kemiska ämnen. Urinen innehåller normalt ämnen som hämmar eller löser upp stenbildande substanser. Av olika skäl fungerar dessa skyddande mekanismer dock inte alltid som de ska. När det händer får de stenbildande ämnena kristallisera sig och gradvis bilda njursten.

Olika typer av njursten

Det finns fyra huvudtyper av njursten, som alla består av olika kemiska föreningar:

• Kalciumstenar – den vanligaste typen. Bildas när kalcium kombineras med ett annat ämne, exempelvis oxalat eller fosfat.
• Cystinstenar – beror på en ärftlig sjukdom som gör att kroppen utsöndrar ovanligt stora mängder av aminosyran cystin i urinen.
• Urinsyrastenar – består av kristalliserad urinsyra och kopplas ofta samman med kostvanor och ämnesomsättning.
• Struvitstenar – bildas oftast till följd av en urinvägsinfektion. Det är den enda stentyp som är vanligare hos kvinnor än hos män.

Stenpassage och smärta

Det mesta av smärtan vid njursten uppstår när stenen lämnar njuren och färdas genom urinledaren (uretern) ner till urinblåsan. En passerande sten kan blockera urinflödet från njuren, vilket får njuren att svullna. Resultatet är oftast intensiv smärta i ländryggen och i övre delen av ljusket på båda sidor. När stenen fortsätter ner i urinblåsan och ut genom urinröret kan smärtan flytta sig längre ned mot ljusket och, hos män, mot testiklarna.

Smärtupplevelsen varierar från person till person och kan beskrivas som molande, skärande, krampaktig, stickande, bultande eller domnande – eller som en kombination av flera sensationer. Smärtan kommer ofta i vågor, s.k. kolikattacker, när urinledarens muskulatur försöker pressa fram stenen.

Riskfaktorer

Medan cystinstenar beror på en genetisk sjukdom beror de flesta andra njurstenar på underliggande hälsoproblem. Enligt MedlinePlus är den viktigaste riskfaktorn vätskebrist. God vätskebalans gynnar en normal urinfunktion och hjälper därmed till att förebygga stenbildning. Njursten är också vanligare hos personer med fetma samt hos dem som regelbundet konsumerar livsmedel med högt innehåll av protein eller salt (natrium). Högt blodtryck och vissa kirurgiska ingrepp kan dessutom bidra till att stenar formas.

Komplikationer och behandlingsmetoder

De flesta stenar är så små att de passerar naturligt, men en alltför stor sten kan orsaka allvarliga problem och komplikationer i njurar och urinvägar, exempelvis blockering, infektion eller nedsatt njurfunktion. Om en sten fastnar finns flera behandlingsalternativ:

• Öppen kirurgi – den äldsta och mest föråldrade metoden, som idag används mycket sällan.
• Extrakorporeal chockvågslitotripsi (ESWL) – den vanligaste metoden för överdimensionerade stenar. Chockvågor krossar stenen till mindre bitar som kan passera naturligt via urinen.
• Perkutan nefrolitotomi – krävs vid särskilt stora stenar. Ett instrument förs in genom ett litet snitt i ryggen, varefter stenen tas bort direkt.
• Ureteroskopisk stenborttagning – används för stenar som fastnat i urinledaren. Ett tunt instrument förs upp genom urinröret och urinblåsan till stenen, som antingen avlägsnas eller krossas, ofta med laser.

När bör du söka vård?

Sök vård omgående om du drabbas av intensiv smärta i rygg eller ljumsk som inte lindras, feber och frossa, illamående och kräkningar, blod i urinen eller svårigheter att kissa. Sådana symtom kan tyda på att en sten blockerar urinvägarna eller att en infektion har uppstått, vilket kräver snabb medicinsk behandling.