Njurstenar är inte livshotande, men de räknas som ett av de mest smärtsamma tillstånd man kan drabbas av – och tyvärr är det en relativt vanlig åkomma. Den goda nyheten är att det finns flera effektiva sätt att behandla en njursten och få den att passera genom kroppen snabbt och smidigt. De flesta behandlingar kräver ingen operation, och de som gör det är sällan särskilt invasiva.
Vanligtvis rinner urinen ut i en jämn, lugn stråle. Det sker inte av slumpen – naturliga ämnen i urinen hindrar andra ämnen, som kalcium och fosfat, från att kristallisera. Fungerar dessa kristallhämmande ämnen inte som de ska, börjar små urinkristaller bildas. Kristallerna kan antingen passera obemärkt eller fastna i njurarna eller i urinledarna, alltså rören som förbinder njurarna med blåsan. Kristaller som fastnar kallas njurstenar.
Ett enkelt sätt att bli av med en njursten är att skölja bort den. Att dricka rikligt med vatten, cirka 2–3 liter per dag, bildar tillräckligt med urin för att pressa stenen ner genom urinvägarna och ut ur kroppen. Medan patienten dricker denna mängd vätska kan smärtstillande läkemedel användas för att göra processen något mindre plågsam. Fysisk aktivitet kan tillsammans med vattnet också bidra till att lossa stenen, även om den intensiva smärtan ofta gör rörelse svår.
Extrakorporeal stötvågslitotripsi, ESWL, är den vanligaste metoden för att avlägsna njurstenar som är för stora för att spolas ut på egen hand. Behandlingen kräver ingen operation. Istället riktas stötvågor från en maskin mot buken, där vågorna krossar stenen tills bitarna är små nog att passera med urinen. Även om ESWL inte innebär någon skalpell finns biverkningar, exempelvis blåmärken och buksmärtor, och många patienter ser blod i urinen efter behandlingen. Metoden utförs ofta polikliniskt, men mer än ett besök kan behövas för att krossa hela stenen eller samtliga stenar.
Om stenen är mycket stor eller om stötvågorna inte kan nå fram till den kan en kirurg utföra en perkutan nefrolitotomi. Kirurgen gör då ett litet snitt i ryggen och för in ett instrument som kallas nefroskop in i njuren för att avlägsna stenen. Större stenar kan först behöva krossas i mindre bitar med ultraljudsenergi eller elektrohydraulisk energi innan de tas bort. Efter ingreppet måste patienten stanna kvar på sjukhuset några dagar, men metoden har en viktig fördel: eftersom kirurgen tar bort alla stenbitar direkt slipper patienten att själv urinera ut dem.
Ibland fastnar en njursten i urinledaren, röret mellan njuren och blåsan. I sådana fall kan ureteroskopisk stenborttagning bli nödvändig. Metoden kräver inget yttre snitt. Istället för kirurgen in ett tunnt ureteroskop via urinröret och blåsan upp i urinledaren. Där kan kirurgen antingen plocka ut stenen hel eller använda ultraljuds- respektive elektrohydraulisk energi för att krossa den till bitar som kan passera med urinen.
Sök omedelbar vård om du får kraftig smärta i sidan eller ryggen som inte går över, feber och frossa, illamående och kräkningar, eller om du ser blod i urinen. En tidig diagnos underlättar behandlingen och minskar risken för komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online