Njursvikt och statiner: fördelar, risker och vägledning

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland personer med kronisk njursjukdom (CKD). Eftersom CKD ofta förekommer samtidigt med högt blodtryck, diabetes och andra kardiovaskulära riskfaktorer, förskriver läkare ofta läkemedel för att kontrollera kolesterol och blodtryck.

Statiner är standardbehandling för alla med ökad risk för aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom (ASCVD). Patienter med CKD är dock också mer känsliga för statinrelaterade biverkningar, vilket innebär att beslutet att påbörja behandling kräver en noggrann avvägning mellan nytta och skada.

Utöver kolesterolsänkande läkemedel kan läkare förskriva andra mediciner för att hantera de många komplikationer som njursvikt medför – exempelvis blodtryckssänkande läkemedel, fosfatbindare, erytropoiesstimulerande preparat samt D-vitamin- eller kalciumtillskott för skelettets hälsa.

Vad gör statiner?

Förhöjt LDL-kolesterol, det så kallade "onda" kolesterolet, kan lagras i kärlväggarna och bidra till blockeringar. Statiner minskar leverns produktion av kolesterol och kan i vissa fall hjälpa till att minska redan befintliga plack.

En systematisk genomgång från 2019 av statiner som primärprevention, det vill säga för personer utan tidigare hjärtsjukdom, visade en signifikant minskning av stora kardiovaskulära händelser.

American Heart Associations (AHA) kliniska riktlinjer för kolesterol från 2018 rekommenderar även statinbehandling som sekundärprevention och konstaterar en minskad ASCVD-risk hos högriskpersoner.

Vad säger forskningen om njursjuka patienter?

Evidensen gällande patienter med CKD som inte står i dialys och saknar etablerad hjärtsjukdom är uppmuntrande. En metaanalys från 2018 visade att statiner konsekvent:

• förebyggde stora kardiovaskulära händelser
• minskade dödligheten oavsett orsak

Samma forskningsläge lyfte dock fram potentiella njurrelaterade risker:

• Långvarig statinanvändning kan öka förekomsten av akut och kronisk njursjukdom.
• Högintensiva statiner var kopplade till en 13 procent högre risk för allvarligt njursvikt, särskilt hos personer med ischemisk hjärtsjukdom, diabetes eller CKD.

Fler målriktade studier behövs för att klargöra säkerhetsprofilen för statiner vid avancerad njursjukdom.

AHA:s riktlinjer och rekommendationer

Statiner tolereras i allmänhet väl, men muskelvärk (myalgi) är den mest rapporterade biverkningen. Mindre vanliga biverkningar inkluderar:

• förhöjt blodsocker
• tillfälliga minnesstörningar
• förhöjda leverenzymer

Statiner är receptbelagda läkemedel som tas via munnen. Enligt gällande riktlinjer kan en läkare överväga statinbehandling när en patient:

• har dokumenterad ASCVD, exempelvis tidigare hjärtinfarkt, stroke eller perifer kärlsjukdom
• har markant förhöjt LDL-kolesterol (≥ 190 mg/dl)
• har hög risk för aterosklerotiska händelser enligt riskbedömningsverktyg

Olika typer av statiner

Högintensiva statiner – rosuvastatin och atorvastatin – ger den största LDL-sänkningen. Andra statiner som godkänts av FDA i USA inkluderar pravastatin, lovastatin, fluvastatin och pitavastatin. I Sverige används dessutom simvastatin, som länge varit ett av de mest förskrivna preparaten.

Eftersom nedsatt njurfunktion kan försämra kroppens eliminering av läkemedel krävs ofta dosjusteringar för patienter med CKD.

Att väga nytta mot risk

När både njursvikt och etablerad hjärtsjukdom föreligger överväger ofta de kardiovaskulära fördelarna med statinbehandling de potentiella riskerna. Underlaget är ändå blandat, och individuellt anpassade beslut är avgörande.

Diskutera ditt CKD-stadium, din kardiovaskulära riskprofil och dina egna preferenser med din nefrolog eller kardiolog. Tillsammans kan ni avgöra om ett statin är rätt val för dig.