Hjärtklappning är en form av arytmier där hjärtat slår snabbt eller oregelbundet. En rad olika medicinska tillstånd – däribland hjärt-kärlsjukdom och kronisk njursjukdom (CKD) – kan utlösa dessa besvär.
Läs vidare för att ta reda på hur kronisk njursjukdom kan leda till hjärtklappning, hur de två tillstånden samspelar och vilka symtom som bör utredas av läkare.
Njurarna är bönbildade organ som filtrerar bort avfallsprodukter från blodet och utsöndrar dem via urinen. När njurfunktionen försämras samlas gifter upp i kroppen, vilket ökar risken för hjärtsjukdom, stroke och andra komplikationer.
Forskning visar att nedsatt njurfunktion hänger samman med hjärtrytmrubbningar – och omvänt kan arytmier förvärra njurfunktionen. Njursjukdom förekommer dessutom ofta tillsammans med diabetes och högt blodtryck, två välkända utlösare av hjärtklappning.
Vid kronisk njursjukdom måste hjärtat arbeta hårdare för att pumpa tillräckligt med blod till njurarna. Denna extra belastning kan störa hjärtats rytm, vilket ger upphov till hjärtklappning och ökar risken för hjärtsjukdom.
Tidiga stadier av njursjukdom kan vara helt symptomfria. Vissa riskfaktorer – högt blodtryck, diabetes eller ärftlighet – motiverar dock regelbundna kontroller av njurfunktionen.
Utredningen inleds med en fysisk undersökning och en noggrann genomgång av sjukdomshistorien. Läkaren brukar därefter beställa laboratorieprover som:
Dessa prover bekräftar inte bara diagnosen utan visar också hur allvarlig sjukdomen är och hur den svarar på behandlingen.
En kardiolog kan konsulteras för att göra ett elektrokardiogram (EKG). Små elektoder som klistras fast på bröstet registrerar hjärtats elektriska aktivitet och avslöjar eventuella rytmrubbningar. Beroende på symtomen kan ytterligare hjärtundersökningar rekommenderas.
Hjärtklappning känns som en fladdrande, dunkande puls eller som att hjärtat hoppar över slag i bröstet. Episoderna kan pågå i sekunder, minuter eller längre.
Rapportera även korta episoder till din läkare. Sök vård om hjärtklappningen blir återkommande, förvärras med tiden eller om du har hjärtsjukdom i släkten.
Det finns ingen universell bot mot kronisk njursjukdom; behandlingen anpassas individuellt efter den bakomliggande orsaken.
Läkaren kan ordinera läkemedel mot samtidiga tillstånd som högt blodtryck, anemi eller störningar i ben- och mineralomsättningen.
Fråga alltid din läkare om något ordinerat läkemedel – särskilt diuretika, som kan rubba elektrolytbalansen – kan utlösa eller förvärra hjärtklappning.
Dialys är livräddande men kan öka risken för arytmier och till och med hjärtstillestånd. Vid svår njursjukdom kan en njurtransplantation övervägas, men magnesiumbrist efter operationen kan också predisponera för rytmproblem.
Obehandlad hjärtklappning kan skada både hjärta och hjärna och leda till livshotande komplikationer, bland annat stroke, hjärtsvikt och plötslig hjärtdöd.
Kronisk njursjukdom och hjärtsjukdom delar många riskfaktorer; att ha båda tillstånden förstärker risken för hjärtklappning och andra hjärtrelaterade händelser.
Forskare konstaterar att behandling av hjärtklappning är mer komplicerad vid svår njursjukdom. Eftersom sambandet mellan njure och hjärta går åt båda hållen kan en lyckad behandling av arytmien också förbättra njurfunktionen.
Samordnad vård mellan nefrologer och kardiologer är avgörande. Utan rätt behandling kan arytmier förkorta livslängden hos patienter med svårt nedsatt njurfunktion.
CDC uppskattar att var sjunde vuxen i USA lever med kronisk njursjukdom.
Studier visar att cirka 16 procent av alla besök inom primärvården rör patienter som upplever hjärtklappning.
Kronisk njursjukdom och hjärtklappning kan förekomma samtidigt och förvärra varandra. Om du har njursjukdom och upplever hjärtklappning ska du diskutera detta med din läkare. Behandling av båda tillstånden kan förbättra livskvaliteten och, beroende på svårighetsgrad, även förlänga överlevnaden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online