Njursvikt innebär att njurarna inte längre klarar av att utföra sina viktiga funktioner, som att filtrera blodet, reglera vätskebalansen och utsöndra avfallsämnen. Tillståndet delas in i två huvudtyper: kronisk njursvikt, som utvecklas långsamt över lång tid, och akut njursvikt, som uppstår plötsligt. Akut njursvikt kan bland annat orsakas av hjärtsvikt, cirkulationsschock, läkemedel, giftiga kemikalier, blockeringar i urinvägarna eller akuta njursjukdomar.
I de tidiga stadierna av kronisk njursvikt ökar både frekvensen och volymen av urinen. Detta beror på att njurarna förlorar förmågan att återabsorbera vatten, vilket ofta leder till att man behöver urinera flera gånger per natt. Vid akut njursvikt är bilden ofta den motsatta – urinmängden minskar markant.
Kronisk njursvikt medför förhöjda nivåer av urea, ett ämnesbytesavfall, i blodet, enligt Merck Manual of Medical Information. Vid akut njursvikt stiger halterna av både urea och kreatinin, liksom koncentrationerna av fosfat, bisköldkörtelhormon och något förhöjt kalium. Samtidigt sjunker nivåerna av D-vitamin och kalcium, och blodets surhetsgrad ökar.
Anhopningen av gifter vid kronisk njursvikt kan påverka matsmältningssystemet på flera sätt. Vanliga symtom är aptitlöshet, illamående, kräkningar, inflammation i munnslemhinnan samt en obehaglig smak i munnen. Med tiden kan detta leda till undernäring och viktnedgång. Tarmsår och mag-tarmblödningar är också relativt vanliga komplikationer.
Vid kronisk njursvikt kan huden anta en gulbrun ton. I vissa fall är ureahalten så hög att ämnet kristalliserar sig i svetten och bildar ett vitt pulver på huden – ett tillstånd som kallas "uremisk frost". Obehaglig klåda över hela kroppen förekommer också. Vid akut njursvikt kan vissa patienter dessutom utveckla hudutslag.
Eftersom njurarna inte längre kan göra sig av med överskott av salt och vatten utvecklas ofta högt blodtryck. Detta kan i sin tur leda till stroke, hjärtsvikt eller hjärnpåverkan med kramper och epileptiska anfall som följd. Enligt Dr. Benjamin F. Miller, författare till Encyclopedia and Dictionary of Medicine, Nursing, and Allied Health, orsakar akut njursvikt ofta även lungödem, det vill säga vätskeansamling i lungorna.
I de avancerade stadierna av njursvikt ansamlas gifter i blodet, vilket gör att man känner sig trött, blir lätt utmattad och får sämre mental skärpa. När giftansamlingen ökar ytterligare uppstår nerv- och muskelsymtom som muskelryckningar, muskelsvaghet och kramper. Många beskriver också en känsla av stickningar och pirrningar i händer och fötter, och i svåra fall kan känseln helt försvinna i extremiteterna.
Kontakta vården om du upplever symtom som kraftig trötthet, kraftiga svullnader, kraftig minskad urinproduktion, andningssvårigheter eller förvirringstillstånd. Tidig diagnos och behandling kan bromsa sjukdomsförloppet och minska risken för allvarliga komplikationer. Regelbundna blod- och urinprov är avgörande för att övervaka njurfunktionen, särskilt om du har diabetes, högt blodtryck eller andra riskfaktorer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online