Vätskeöverbelastning, även känd som hypervolemi, uppstår när kroppen innehåller en onormalt stor mängd vätska. Tillståndet kan drabba vem som helst men är särskilt vanligt hos personer med underliggande sjukdomar i hjärta, njurar eller lever. Nedan går vi igenom de vanligaste orsakerna samt vilka tecken och symtom du bör hålla utkik efter.
För högt vätskeintag: Att dricka stora mängder vatten eller andra vätskor på kort tid kan överbelasta kroppens förmåga att göra sig av med överskottet.
Njurproblem: Njurarna reglerar kroppens vätskebalans. Vid nedsatt njurfunktion kan kroppen inte längre utsöndra överskottsvätskan effektivt, vilket leder till ansamling av vätska.
Hjärtproblem: Vid hjärtsvikt pumpar hjärtat inte blodet tillräckligt effektivt. Detta kan göra att vätska samlas i kroppen och orsaka ödem, det vill säga svullnad, ofta i ben och lungor.
Leverproblem: En sviktande leverfunktion kan leda till brist på albumin, ett protein som hjälper till att hålla kvar vätskan i blodkärlen. Utan tillräckliga nivåer läcker vätska ut i omgivande vävnader.
Vissa läkemedel: Läkemedel som kortikosteroider och vissa antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) kan orsaka vätskeretention som biverkning.
Om du upplever något av dessa symtom är det viktigt att kontakta vården snarast. Vätskeöverbelastning kan vara ett allvarligt tillstånd som i värsta fall leder till komplikationer såsom hjärtsvikt, njursvikt och i extrema fall livshotande tillstånd. Tidig diagnos och behandling ökar chanserna till ett gott utfall, så tveka inte att söka hjälp om du misstänker att du eller någon närstående drabbats.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online