Klibböra, medicinskt kallad otitis media med exsudat eller serös otitis media, är ett tillstånd där vätska samlas bakom trumhinnan i mellanörat. Tillståndet kallas ibland även för "vätska i örat" eller "grumlad trumhinna". Det orsakas oftast av en infektion eller av att örontrumpeten inte tömmer mellanörat som den ska. Både barn och vuxna kan drabbas, men tillståndet är betydligt vanligare hos barn.
Eftersom klibböra inte är ett livshotande tillstånd och eftersom ungefär hälften av alla fall läker ut av sig själva, rekommenderar många läkare att man väntar i upp till tre månader innan aktiv behandling påbörjas. Tidigare skrevs antibiotika ofta ut mot besvären, men det är inte längre standardbehandling. En avvaktande hållning är den metod de flesta vårdgivare föredrar idag.
Att behandla klibböra hemma innebär alltså att vänta några veckor (men högst tre månader) för att se om tillståndet går över av sig självt. Fortsätter besvären längre än så bör patienten söka vård hos läkare för vidare utredning.
För att hjälpa örontrumpetarna att öppnas kan avsvällande läkemedel användas, valda efter patientens ålder och hälsotillstånd. Dessa medel kan få tuberna att öppnas, vilket gör att örat tömmer sig ordentligt och vätskan kan rinna ut – ofta botar detta tillståndet. Vanliga receptfria avsvällande medel från apoteket fungerar bra. Följ alltid instruktionerna och doseringen på förpackningen för att behandla patienten korrekt och säkert.
Lider patienten även av säsongsmässiga allergier kan ett antihistamin hjälpa till att minska den svullnad som gör att vätskan ansamlas i örat. Receptfria antihistaminer verkar effektivt; läs noga anvisningarna på förpackningen för korrekt dosering och åldersrekommendationer.
Utöver tålamod och läkemedelsbehandling finns det flera alternativa metoder som enligt många drabbade kan vara effektiva vid klibböra.
Öronljus sägs kunna hjälpa till att öppna tuberna så att luft cirkulerar i mellanörat, genom att dra ut vätska och överflödigt öronvax ur hörselgången. Köp ett öronljusset i en hälsokostbutik. Placera den smala änden av ljuset vid mynningen av hörselgången och tänd det. Ljuset ska sedan arbeta med att suga ut vätskor och vax ur örat.
OBS: Observera att vetenskaplig dokumentation för öronljus saknas och att metoden medför risk för brännskador och skador på trumhinnan. Konsultera alltid vården innan du provar metoden, särskilt på barn.
Ett kosttillskott som vissa drabbade upplever hjälpsamt är guldtandrot (goldenseal). Örten sägs minska den överdrivna slembildningen i innerörat. Använd en kvarts till en och en halv tesked guldtandsdroppar utspädda i vatten, droppa i örat dagligen. Kapslar eller färdiga formler kan också användas; kontrollera förpackningens anvisningar för korrekt dosering och ålderskrav. Positiva resultat av denna långvariga kur kan ta tre till fyra månader att utveckla.
Kontakta läkare om hörseln försämras märkbart, om besvären kvarstår mer än tre månader, om barnet har återkommande öroninfektioner eller om symtomen åtföljs av feber och värk. En läkare kan undersöka örat och vid behov remittera till öronläkare för vidare behandling, exempelvis med örontrumpetering eller små ventilationsrör i trumhinnan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online