1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Hur buller påverkar våra öron: Effekter, risker och förebyggande åtgärder

Bullerinducerad hörselnedsättning (NIHL) är ett allvarligt hälsoproblem som drabbar miljontals människor världen över. Enligt det amerikanska institutet National Institute on Deafness and Other Communication Disorders (NIDCD) löper cirka 30 miljoner människor risk att skada sin hörsel av buller, och tillståndet är den näst vanligaste sjukdomen eller skadan som arbetstagare själva anmäler i samband med sitt arbete.

Institutets forskning visar dessutom att hela 22 miljoner amerikaner i åldern 20 till 69 år redan har permanenta hörselproblem orsakade av bullerexponering – en siffra som tydligt illustrerar hur omfattande problemet är.

Vad är egentligen buller?

Buller är ett subjektivt begrepp som kan vara svårt att definiera exakt. American Speech Hearing Language Association hänvisar till bullerexperten K.D. Kryter, som definierade begreppet som "akustiska signaler som kan påverka en individs fysiologiska eller psykologiska välbefinnande negativt".

Det mänskliga örat börjar uppfatta ljud vid 0 decibel. Vid ungefär 130 decibel blir ljudet fysiskt smärtsamt, och allt över 80 decibel betraktas som skadligt för hörseln vid längre exponering.

Primära effekter på hörseln

De direkta skadorna av buller delas vanligtvis in i fyra kategorier: temporär tröskelförskjutning (TTS), permanent tröskelförskjutning (PTS), akustiskt trauma och tinnitus.

Temporär tröskelförskjutning (TTS) uppstår efter kortvarig bullerexponering och kännetecknas av att hörseln försämras tillfälligt. Hörseln återhämtar sig oftast med tiden, men upprepade episoder kan leda till bestående skador.

Permanent tröskelförskjutning (PTS) innebär att celler och nerver i innerörat går förlorade, vilket ger en irreparabel hörselskada som aldrig läker.

Akustiskt trauma orsakas av ett enskilt, extremt kraftigt ljud – exempelvis en explosion – som direkt skadar örats känsliga strukturer.

Tinnitus, ofta beskrivet som "ringningar i öronen", kan ha många olika orsaker. Enligt den amerikanska arbetsmiljömyndigheten OSHA (Occupational Safety and Health Administration) kan tillståndet utlösas av bland annat gevärsskott, huvudskador, kost, stress, käkledsstörningar samt långvarig användning av acetylsalicylsyra (aspirin).

Påverkan på kommunikation och arbetsprestation

Att arbeta i bullriga miljöer gör kommunikation och koncentration betydligt svårare. Buller kan göra människor irriterade och otåliga, minska effektiviteten i arbetet och bidra till låg arbetsmoral. Detta påverkar inte bara den enskilda individens välbefinnande utan även produktiviteten i hela organisationen.

Kroppens fysiologiska reaktioner

I högljudda miljöer reagerar kroppen på flera sätt: musklerna spänns, blodkärlen drar ihop sig, pulsen accelererar och blodtrycket stiger. Även hormonbalansen påverkas negativt. Långvarig exponering för buller kan dessutom leda till sekundära hälsoproblem som stressrelaterade magsår, sömnsvårigheter och allmän trötthet.

Så skyddar du din hörsel

Förebyggande åtgärder är avgörande för att bevara hörseln livet igenom. På arbetsplatsen bör du alltid använda lämpliga hörselskydd, exempelvis öronproppar eller hörselkåpor, när du vistas i bullriga miljöer. Komplettera gärna med följande vanor:

  • Vila öronen regelbundet genom att ta pauser från bullriga miljöer
  • Boka regelbundna hörselfrekvenskontroller hos specialist
  • Sänk volymen när du använder hörlurar eller lyssnar på musik
  • Håll avstånd till högljudda ljudkällor när det är möjligt

Genom att ta buller på allvar och aktivt skydda din hörsel kan du minska risken för både temporära och permanenta hörselskador avsevärt.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online