Cellulit i ytterörat är en smärtsam men godartad och väl behandlingsbar hudinfektion som drabbar örats ytterdel. Infektionen kan ge upphov till smärta som strålar in mot själva hörselgången, vilket gör tillståndet lätt att förväxla med andra öronbesvär. Eftersom felaktig diagnos är vanlig är det viktigt att rodnad, ömhet eller smärta i örat alltid undersöks av läkare – gärna en specialist inom öron-, näs- och halssjukdomar (ÖNH) – för att säkerställa korrekt diagnos. När diagnosen är fastställd påbörjas en individanpassad behandlingsplan.
Cellulit i ytterörat kan lätt förväxlas med andra hudåkommor som eksem och dermatit. Därför är det bra att känna till de typiska symtomen innan du söker vård. En läkare kan ställa rätt diagnos, men följande tecken kan hjälpa dig att tidigt misstänka problemet:
Utan behandling utvecklas sjukdomen snabbt. Eftersom cellulit i ytterörat är en akut bakteriell infektion – oftast orsakad av streptokocker eller stafylokocker (Staphylococcus aureus) – krävs antibiotika för att hejda infektionen och förhindra att den sprider sig vidare.
När diagnosen har ställts består den vanligaste behandlingen av högdos penicillin G som ges intravenöst, men andra antibiotika kan också användas beroende på infektionens svårighetsgrad och orsakande bakterie. Alternativen sträcker sig från tablettbehandling med dikloxacillin, oxacillin eller cefazolin till antibiotiska krämer för lokal behandling. Varmkompresser ordineras ofta som ett kompletterande lindrande inslag.
Smärtan hanteras i regel med antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), exempelvis ibuprofen, eller med starkare smärtlindring som läkaren kan förskriva efter behov. Under behandlingen bör öronmusslan och hörselgången rengöras mycket försiktigt för att inte irritera det infekterade området ytterligare.
I de flesta fall läker cellulit i ytterörat utan problem, men om infektionen orsakas av A-streptokocker kan allvarliga följdtillstånd uppstå. Ett exempel är glomerulonefrit – en inflammation i njurarnas små filter – som kan ge minskad urinproduktion samt blod och protein i urinen. Svullnad (ödem) kan också förekomma. Andra möjliga komplikationer är reumatisk feber och reumatisk endokardit, det vill säga inflammation i hjärtats klaffar. Uppträder sådana komplikationer krävs ytterligare medicinering och en utökad behandlingsplan.
Om du är allergisk mot penicillin måste alternativa antibiotika användas. Det är livsviktigt att du alltid informerar din läkare om en eventuell penicillinallergi, eftersom en allergisk reaktion i värsta fall kan bli livshotande.
Efter avslutad antibiotikakur eller steroidbehandling sker en uppföljningskontroll. Kontakta din husläkare eller en ÖNH-specialist om symtomen kvarstår trots genomförd behandling, så att behandlingsregimen kan ses över och anpassas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online