Ryggsmärtor och ryggproblem kan uppstå till följd av skador eller spänningar i ryggens muskulatur, vilket kan göra att en mellankotskiva rör sig utanför sitt normala läge mellan kotorna. Detta kallas en utbuktande disk, och utbuktningen kan leda till både smärta och nedsatt funktion i ryggen.
En mellankotskiva ligger mellan kotbenen och fungerar både som en led som möjliggör rörelse och som en stabilisator för ryggraden. Disken fungerar även som stötdämpare vid fysisk aktivitet och hindrar kotbenen från att komma i kontakt med varandra. Den består av en geléliknande kärna, kallad nucleus pulposus, som omges av ett segt, fibröst hölje kallat annulus fibrosus.
Diskdysfunktion kan uppstå på grund av skada, långvarig belastning eller åldrande. Vid ett diskbråck tränger diskmaterial ut ur kotutrymmet. En så kallad inkapslad bråckbildning – en utbuktande disk – innebär att den geléaktiga substansen buktar ut men stannar kvar inom annulus fibrosus gränser. Ett äkta diskbråck uppstår däremot när den geléaktiga substansen spränger det fibrösa höljet och läcker ut.
Symtomen beror ofta på var utbuktningen sitter och hur omfattande den är. En utbuktning som trycker på eller irriterar en nerv kan exempelvis ge utstrålande smärta till andra delar av kroppen, utanför själva diskutrymmet. Om den utbuktande disken dessutom åtföljs av degeneration kan smärtan också kännas direkt i diskutrymmet.
Vanliga symtom inkluderar:
Akut smärta från en utbuktande disk – det vill säga smärta med plötslig debut och kort varaktighet – svarar vanligtvis bra på konservativ behandling. Detta inkluderar antiinflammatoriska läkemedel och kylbehandling för att minska den svullnad som kan orsaka smärtsymtomen, samt en kort viloperiod. Smärtstillande medel och smärtlindrande metoder som ultraljud eller elektrisk stimulering, utförda av en legitimerad fysioterapeut, kan hjälpa till att lindra obehaget.
Vid kroniska besvär handlar behandlingen om att lindra smärta och symtom som blivit långvariga. Värme- eller kylbehandling samt olika smärtlindrande metoder kan lindra obehaget. Under den kroniska fasen är det särskilt viktigt att inleda ett regelbundet träningsprogram som stärker rygg- och bukmuskulaturen, eftersom en stark muskulatur avlastar ryggraden.
Metoder som sträckbehandling (traktion), att ligga på mage och god kroppsmekanik i vardagen kan hjälpa till att pressa tillbaka diskutbuktningen på plats. I svåra fall kan kirurgi bli nödvändig för att avlägsna utbuktningen eller stabilisera diskutrymmet.
Kontakta läkare om smärtan är kraftig, inte lindras av egenvård eller åtföljs av domningar, svaghet i benen eller problem med blås- och tarmfunktion. En tidig diagnos ökar chanserna till effektiv behandling och snabbare återhämtning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online