Kan ett diskbråck i halsryggen (C7) orsaka smärta i nedre delen av ryggen?

Nej, ett diskbråck vid halskotan C7 orsakar normalt sett inte smärta i nedre delen av ryggen. Även om ett diskbråck i halsryggen definitivt kan orsaka besvär, drabbar symtomen nästan alltid områden ovanför skadestället – det vill säga nacken, axlarna, armarna och händerna.

Varför uppstår inte ländryggssmärta av ett diskbråck i halsryggen?

Ryggraden består av tre huvudavsnitt: halsryggen (cervikala kotpelaren), bröstryggen (torakala kotpelaren) och ländryggen (lumbara kotpelaren). Ett diskbråck ger i regel symtom i det område där den drabbade nerveroten sitter. Ett diskbråck vid C7 komprimerar därför nerver som går ut till överkroppens extremiteter, inte de nerver som innerverar ländryggen.

Smärta i nedre delen av ryggen har i stället oftast sitt ursprung i själva ländryggen. Vanliga orsaker är:

• Diskbråck i ländryggen (till exempel mellan L4–L5 eller L5–S1)
• Muskelöverbelastning eller muskelbristning
• Volymskador efter lyft eller vridrörelser
• Isgias, artros eller förslitning av facetleder
• Traumaskador, exempelvis efter en olycka

Vanliga symtom vid diskbråck i halskotan C7

Ett diskbråck som påverkar nervroten C7 ger typiskt följande besvär:

• Smärta i nacken som kan stråla ut i axeln
• Utstrålande smärta längs baksidan av armen ner till handens långfinger och pekfinger
• Numbhet eller stickningar (parestesi) i armen och handen
• Svaghet i armen, exempelvis svårighet att sträcka armbågen
• Försämrad greppstyrka

Kan smärtan kännas på andra ställen?

Det finns dock en viktig nyans: så kallad referersmärta. Ibland kan besvär från halsryggen upplevas som obehag i övre delen av ryggen eller mellan skulderbladen. Detta är dock något annat än äkta ländryggssmärta, som kommer från problem i den lumbara kotpelaren. Om du upplever smärta samtidigt i både nacke och ländrygg kan det bero på två separata tillstånd snarare än att det ena orsakar det andra.

När bör du söka vård?

Kontakta vården om du får utstrålande smärta, domningar eller kraftsvaghet i armar eller ben, eller om du upplever symtom som påverkar gång, blåsan eller tarmfunktionen – det senare kräver akut vård. En läkare kan med hjälp av klinisk undersökning och eventuell bilddiagnostik, som MR, fastställa var dina besvär kommer ifrån och ge rätt behandling.