Vad betyder det när ryggen gör ont? Vanliga orsaker förklarade

Ryggont är ett av de vanligaste hälsoproblemen och drabbar de flesta människor någon gång i livet. Smärtan kan variera från en dov värk till skarpa, stickande smärtor – och orsakerna är många. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna till ryggont och när det är dags att kontakta vården.

Vanliga orsaker till ryggont

Muskelbelastning eller muskelförstreckning

Detta är den vanligaste orsaken och uppstår ofta när du lyfter något tungt på fel sätt eller vrider ryggen abrupt. Muskler och senband överbelastas, vilket ger smärta och stelhet.

Diskbråck

Ett diskbråck uppstår när den mjuka, geléaktiga kärnan i en ryggkota tränger ut genom diskens yttervägg och trycker mot en nerv. Detta kan ge kraftig smärta, domningar och svaghet.

Ischias

Ischias är en typ av nervsmärta som uppstår när ischiasnerven – som löper från ländryggen ner genom benet – blir irriterad eller klämd. Smärtan strålar ofta ned i benet och kan åtföljas av domningar eller pirrningar.

Degenerativ disksjukdom

Med åldern börjar diskarna mellan kotorna i ryggraden slitas och förlora sin stötdämpande förmåga. Detta kan leda till kronisk värk och stelhet i ryggen.

Spinal stenos

Vid spinal stenos förträngs ryggmärgskanalen, där ryggmärgen och nerverna ligger. Detta kan ge smärta, domningar och svaghet, särskilt i ländryggen och benen.

Osteoporos (benskörhet)

Osteoporos gör att skelettet blir svagt och skört, vilket ökar risken för kotkompressioner och frakturer som kan orsaka ryggsmärta.

Njursten

Njursten är små, hårda avlagringar av mineraler som bildas i njurarna och kan blockera urinflödet. De ger ofta kraftiga smärtor i ryggen eller sidan, ibland med illamående och blod i urinen.

Cancer

I mer sällsynta fall kan ryggont vara ett tecken på cancer i ryggraden, njurarna eller andra organ. Detta gäller särskilt om smärtan är beständig, förvärras på natten eller inte beror på någon uppenbar skada.

När du bör söka vård

Kontakta läkare om du har kraftiga ryggsmärtor, om besvären inte förbättras med egenvård efter några veckor, eller om du upplever andra symtom som feber, viktnedgång, domningar i underlivet eller nedsatt kontroll över urin och avföring. En medicinsk bedömning kan utesluta underliggande sjukdomar och hjälpa dig att få rätt behandling.