Golgiorganellen: vad den gör och var den finns

Golgiorganellen, ofta kallad Golgiapparat, är en central del av cellens membransystem. Dess uppgift är att modifiera cellulära proteiner, paketera dessa molekyler och distribuera dem till rätt plats i cellen. Organellen producerar även vesiklar som bryter ner fettsyror, proteiner, polysackarider, nukleinsyror och aminosyror. Genetiska defekter som ger nedsatt funktion i Golgiorganellen kan leda till neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis Battens sjukdom.

Grunderna

Golgiorganellen är en organell som under mikroskopet liknar en hög med pannkakor staplade ovanpå varandra. Den består av en serie tillplattade vesiklar, eller säckar, som ligger tätt intill varandra. En unik egenskap hos Golgiorganellen är att den kan förflytta sig genom cellens cytoplasma för att nå fram till de molekyler som ska bearbetas.

Placering

Golgiorganellen finns i både växtceller och djurceller. Den flyter fritt i cytoplasman – cellvätskan som omger organellerna mellan cellväggen och kärnmembranet. Den översta vesikeln i stacken placerar sig gärna nära de cellulära strukturer som den ska arbeta med, vilket gör organellen effektiv i sitt arbete.

Funktion

Enzymer inuti Golgiorganellen färdigställer eller modifierar ofullständiga lipider och proteiner som anländer från cellens ribosomer. Därefter sorteras molekylerna och separeras i vesiklar för vidare transport inom cellen. Golgiorganellen producerar också nya vesiklar, exempelvis peroxisomer och lysosomer, genom en process som kallas knoppning. Dessa strukturer spelar en viktig roll både i cellens rensning av avfallsprodukter och i dess försvar mot skadliga ämnen.

Peroxisomer och lysosomer

Peroxisomer bryter ner aminosyror och vissa lipider genom oxidation. De innehåller väteperoxid, ett kraftfullt oxidationsmedel som skulle kunna skada cellen – därför neutraliseras det av cellens antioxidanter innan någon skada uppstår. Lysosomer är vesiklar fyllda med en rad olika nedbrytande enzymer som sönderdelar polysackarider, proteiner, nukleinsyror och vissa lipider. En lysosom har till och med kapacitet att smälta en hel celldel eller en hel skadad cell, vilket gör den till cellens egen återvinningsstation.