En genomsnittlig person tillbringar omkring en tredjedel av sitt liv i sömnen. Genom sömnen återfår kroppen de kemiska ämnen som krävs för att hålla oss aktiva och pigga. Medan vi sover är hjärnan ständigt upptagen med att sortera, arkivera och gallra bland tankar och intryck som samlats under dagen. Processen kan liknas vid defragmentering av en dators hårddisk för att den ska fungera bättre. Dessa omedvetna sekvenser av bilder, idéer, känslor och sinnesintryck är i grunden sinnet försök att koppla av och distansera sig från vardagens värld.
Sömnen består av fyra faser. Den första fasen är en lätt sömn som vanligtvis bara varar några minuter – störs den sovande inte, glider hen snabbt vidare in i den andra fasen.
Den andra fasen är betydligt djupare än den första och kan pågå under resten av natten. Börjar dock den sovandes muskler slappna av, går hen över i den tredje fasen. Då saktas pulsen ner, blodtrycket sjunker och andningen blir lugn och jämn. När kroppen uppnått dessa tre saker sjunker den sovande ner i den fjärde och sista fasen – den djupaste sömnformen och den enda tidpunkt då drömmar faktiskt uppstår.
Under den fjärde fasen får fantasin fritt spelrum och skapar korta berättelser och levande bildsekvenser. Det är också nu som de snabba ögonrörelserna, den så kallade REM-sömnen, inleds. REM inträffar flera gånger under en djup sömn, men varje episod varar bara i ungefär tio minuter. Den sovande drömmer under hela fjärde fasen, men det är endast om hen vaknar mitt i en REM-cykel som hen kan komma ihåg och återberätta sina drömmar.
De flesta drömmar speglar upplevelser, tankar eller önskningar som den sovande burit med sig under senaste vaken tid. Oftast rör det sig om undermedvetna tankar som drömmaren kanske inte ens är medveten om. Analyserar man sin dröm direkt efter uppvaknandet kan man dock ofta pussla ihop varför den uppstod och vilka intryck som låg bakom.
Drömmar har en direkt inverkan på hur väl vi sover. Drömmer man något behagligt kan natten kännas kortare än vanligt, och man vaknar utvilad och återhämtad. Upplever man istället mardrömmar leder rädslan till flera ofrivilliga uppvaknanden under natten, vilket ger en sämre sömnkvalitet.
Beroende på drömmens ton – vare sig den är ledsen, glad eller arg – kommer morgondagens humör att spegla detta. Det kan ta allt från någon timme till flera timmar att skaka av sig de negativa känslorna efter en sorgsen eller ilsken dröm, medan en fin dröm kan få en att stråla och må bra hela dagen.
Vill du öka dina chanser att vakna upp med positiva känslor? Försök att avsluta kvällen lugnt, undvik stressande intryck precis före läggdags och för gärna en drömbok vid sänggaveln. Att skriva ner sina drömmar direkt efter uppvaknandet gör det dessutom lättare att komma ihåg dem – och att förstå vad de eventuellt försöker berätta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online