När en person får mindre än sex till sju timmars sömn per natt drabbas denne ofta av omedelbara effekter på koncentrationsförmågan. På lång sikt är kronisk sömnbrist kopplad till en ökad risk för en rad hälsoproblem. Sömnbehovet varierar från individ till individ men ligger vanligtvis mellan sju och tio timmar per natt. De kortvariga hälsoproblem som hänger samman med sömnbrist brukar i regel försvinna när personen återgår till en hälsosam och regelbunden sömnrytm.
En omedelbar reaktion på sömnbrist är en trött framtoning och en nedsatt förmåga att utföra kognitiva uppgifter. Problemet är att denna funktionsnedsättning inte alltid märks för den drabbade själv. I en studie var sömndepriverade deltagare helt övertygade om att deras förmåga inte hade försämrats, trots att de presterade betydligt sämre på testerna. Reaktionsförmågan påverkas också negativt av otillräcklig sömn, vilket kan skapa allvarliga säkerhetsrisker – exempelvis i trafiken, där långsamma reaktioner kan få katastrofala konsekvenser.
En annan korttidseffekt av för lite sömn är påverkan på stresshormonerna som bildas i binjurarna. Under djupa sömnfaser saktar produktionen av dessa hormoner ner, vilket bidrar till den utvilade känslan efter en god natts sömn. När sömnmängden minskar produceras hormonerna istället mer eller mindre kontinuerligt. Utöver att den drabbade känner sig stressad och irriterad har höga nivåer av dessa hormoner också kopplats till ett sämre korttidsminne, vilket ytterligare försämrar den dagliga funktionsförmågan.
Mängden sömn en person får hänger nära samman med ämnesomsättningen. En studie från University of Chicago Medical Center, publicerad i tidskriften The Lancet den 23 oktober 1999, fann ett diabetesliknande lågt insulinsvar hos deltagare som led av kraftig sömnbrist. Studien noterade även onormal hormonproduktion och rubbad sköldkörtelaktivitet. Även om sambandet mellan sömnbrist och fetma inte är helt klarlagt visar statistiken en stark korrelation. För föräldrar handlar det dessutom ofta om dubbla utmaningar: att sätta gränser kring barnens matvanor samtidigt som man etablerar en strukturerad och regelbunden sömnrutin.
Sömnbrist påverkar även kroppens immunförsvar. Orsakerna är inte helt kartlagda, men forskningen visar ett tydligt samband mellan många hälsoproblem och mängden sömn. Särskilt intressant är kopplingen mellan kronisk sömnbrist och cancer. En teori är att sambandet ligger hos hormonet melatonin, som produceras under sömnen. Många personer som diagnostiserats med cancer uppvisar låga nivåer av just detta hormon.
Det bästa sättet att undvika dessa biverkningar är att prioritera sömnen lika högt som kost och motion. Försök gå lägg och vakna vid samma tidpunkter varje dag, skapa en lugn och mörk sovmiljö samt undvik skärmar och koffein sent på kvällen. Om du misstänker att du lider av kroniska sömnproblem, till exempel sömnapné eller långvarig insomnia, bör du kontakta vården för en utredning. Med en återställd sömnrytm brukar de flesta kortvariga besvär gå över inom kort.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online