Väteperoxid kostar högst någon krona på alla apotek eller livsmedelsbutiker. Den levereras i en mörkbrun flaska som skyddar innehållet från ljus, eftersom ljus lätt bryter ner molekylerna. Den kemiska formeln är H₂O₂ – mycket lik vattnets (H₂O), men med en extra syreatom. Lösningen säljs vanligtvis i en koncentration på 3 procent: 97 procent vatten och 3 procent väteperoxid.
Väteperoxid är en förening som lätt sönderdelas i vatten och syre (H₂O och O). När syret frigörs sker det i form av fria syreradikaler, alltså syreatomer med negativ laddning. Dessa är mycket reaktiva, vilket utlöser en kemisk reaktion som kallas oxidation. Vid oxidation kombineras syreradikalerna med andra ämnen och bryter ner deras molekyler. Under denna process frigörs syre – och det är detta som orsakar skumbildningen och bubblorna.
Väteperoxid dödar bakterier genom oxidation, vilket gör att mikroorganismerna sönderdelas och blir ofarliga. Oxidationen får nämligen proteinmolekyler att splittras och denatureras, så att de inte längre kan fungera.
Väteperoxid bekämpar bakterier med två metoder: fria syreradikaler och syretillförsel. De fria radikalerna bryter ner mikrobernas cellväggar, och efter tillräcklig skada dör cellerna. Men det är faktiskt inte bakterierna som får väteperoxiden att bubbla – det är ett enzym som heter katalas.
Om väteperoxid får stå ostört sönderdelas det långsamt till vatten, och syret försvinner gradvis. Katalas, som finns i blodet och i kroppens celler, accelererar dock denna reaktion kraftigt. Stora mängder syre frigörs snabbt, och det är detta som skapar bubblorna. Syre är dessutom giftigt i höga koncentrationer för vissa bakterier. När såret översvämmas av vätskan frigörs därför syret snabbt, och skummet uppstår.
Katalas reagerar med väteperoxid blixtsnabbt och effektivt: cirka 200 000 reaktioner per sekund. Skummet bildas därmed omedelbart, och bubblorna från reaktionen innehåller rent syre. Du kan testa detta själv: potatis innehåller också katalas. Skär en potatis i skivor och droppa lite väteperoxid på dem – då ser du tydligt skummet och bubblorna som reaktionen ger upphov till. Väteperoxid skummar däremot inte i flaskan, på oskadad hud eller på skrivbordet, eftersom katalas saknas där.
Vita blodkroppar tillverkar själva väteperoxid och använder det för att oxidera främmande inkräktare och bekämpa infektioner. Även vitamin C bekämpar infektioner genom att bilda väteperoxid, vilket i sin tur stimulerar produktionen av prostaglandiner. När kroppen skadas är det prostaglandinerna som får blodkärlen att vidgas och öka sin permeabilitet för vätskor och proteiner. Resultatet blir svullnad och ökad värme i området.
En nyttig mikrob som kallas lactobacillus, som växer naturligt i tjocktarmen och slidan, producerar också väteperoxid. Detta bidrar till att förebygga tarmsjukdomar, vaginit, blåskatarr och andra vanliga infektioner. Mänskliga cellers förmåga att producera väteperoxid är helt enkelt avgörande för livet.
De flesta skadliga bakterier och cancerceller är anaeroba och kan inte överleva i närvaro av syre eller väteperoxid. Den kemiska nedbrytningen av väteperoxid till vatten och syre är därför effektiv vid behandling av ytliga infektioner på huden. Skum- och bubbelreaktionen visar att väteperoxiden arbetar med att döda dessa syrekänsliga mikrober.
Trots sina desinficerande egenskaper rekommenderar många moderna vårdgivare idag inte rutinmässig användning av väteperoxid på sår, eftersom det även kan skada frisk vävnad och fördröja läkningen. Använd det sparsamt vid mindre sår och skrap, och kontakta vården vid djupa eller allvarliga skador.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online