Att veta vad man ska göra när en nödsituation uppstår kan göra svåra stunder betydligt lättare att hantera. Genom kunskap om första hjälpen – och förståelse för hur man agerar säkert i samband med en medicinsk akutsituation – kan den skadade få den vård hen behöver, samtidigt som risken för ytterligare skador minskar. Personer som har utbildat sig i första hjälpen tenderar dessutom att behålla lugnet och inte panikslås när olyckor inträffar, vilket gör hela situationen mindre traumatisk för den drabbade.
Säkerhet är en grundpelare inom första hjälpen. Om räddaren inte skyddar sig själv finns risk att fler personer skadas – en farlig miljö kan snabbt förvandla hjälparen till ett nytt offer. När du anländer till en olycksplats bör du därför alltid leta efter potentiella faror, exempelvis tung trafik, nedfallna kraftledningar, djur eller djurbon som bikupor.
Bedöms olycksplatsen som osäker måste den skadade flyttas till en säkrare miljö innan behandlingen påbörjas. Ett exempel: om en person blivit stucken av ett bi och fått en allergisk reaktion, och du upptäcker en bikupa i närheten, betraktas platsen som osäker. Den skadade ska då föras bort från området innan vården inleds. Att låta personen stanna kvar är farligt eftersom bina kan svärma och attackera både offret och räddaren.
En allergisk reaktion kan variera från lindrig till livshotande. Lindriga reaktioner består oftast av rodnad, klåda och nässelutslag i det område där reaktionen uppstår. En allvarlig reaktion kan däremot leda till svullnad i tunga och luftvägar, vilket i värsta fall blir dödligt utan behandling. Det första steget är att hindra reaktionen från att förvärras genom att ta bort det som orsakade den. Har reaktionen utlösts av ett bistick och gadden fortfarande sitter kvar i huden ska den försiktigt tas bort.
Tvätta därefter det drabbade området med tvål och vatten. Kortisonkräm kan appliceras lokalt, och ett antihistamin kan tas oralt för att motverka reaktionen. Kalla kompresser hjälper till att minska svullnad och lindra klåda. Allvarliga allergiska reaktioner som påverkar luftvägarna kräver alltid behandling av sjukvårdspersonal. Ring 112 direkt vid tecken på anafylaxi, exempelvis andningssvårigheter eller svullnad i ansikte och hals.
Ett förband används för att täcka och skydda en skada. Kompresser och rullgasbindning är de vanligaste materialen. Börja med att placera kompressen över det skadade området. Håll den på plats med fingret och linda gasbindningen runt området för att fästa den. Gasbindningen ska spännas tillräckligt hårt för att hålla kompressen på plats, men inte så hårt att blodcirkulationen äventyras.
Om huden missfärgas, blir domnande eller känns sval vid beröring kan cirkulationen vara nedsatt och förbandet då för åtdraget. Vid förband på händer bör fingertopparna lämnas synliga om möjligt, så att de enkelt kan kontrolleras för tecken på nedsatt cirkulation.
Blödning kan uppstå närhelst huden skadas. Skärsår, stickhål och skrubbsår är vanliga orsaker. Rensa först såret med tvål och vatten – det gör såret lättare att överblicka och hjälper till att avlägsna smuts och bakterier. Direkt tryck är första steget vid blödningstopp: täck såret med ren, torr gasbinda eller en trasa och pressa fast.
Blir gasbindan genomblöt av blod, lägg ny gasbinda ovanpå den genomblöta. Mindre sår som snabbt kan kontrolleras kan behandlas med antibiotikakräm följt av plåster eller förband. Vid kraftigare blödning kan ytterligare åtgärder behövas: höj den skadade kroppsdelen över hjärtats nivå när det är möjligt. Höjningen bromsar blodflödet och underlättar koagulering. En kall kompress kan även läggas över förbandet i kombination med direkt tryck. Svåra blödningar ska alltid behandlas av medicinsk personal.
Termiska brännskador orsakas av en värmekälla och delas in i tre huvudgrupper: första-, andra- och tredjegradens brännskador. Förstagradens brännskador är den mildaste formen, med symtom som rodnad hud som vitnar när man trycker på den och som gör ont vid beröring. En lätt solbränna är ett typiskt exempel.
Behandlingen börjar med att ta bort värmekällan. Stoppa bränningen genom att hålla det drabbade området under rinnande ljummet vatten eller låta det ligga i vatten i flera minuter. Torka därefter området och lägg på ett rent, torrt förband. Bränngel, som lindrar smärta, samt antibiotikakräm kan användas vid lindriga brännskador.
Andragradens brännskador ger blåsor, smärta, rodnad och svullnad. Tredjegradens brännskador kan ge vit eller förkolnad (svart) hud och orsakar ofta förvånansvärt lite smärta, eftersom den svåra skadan skadar nerverna. Applicera antibiotikasalva på andragradens brännskador och täck dem med ett icke-klistrande förband. Tredjegradens brännskador ska alltid vårdas av medicinsk personal – täck tillsvidare skadan med en fuktig, steril kompress tills vården tar över.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online