En fistel är en onormal förbindelse mellan tarmar, organ eller blodkärl – onormal eftersom dessa delar normalt inte ska vara förbundna med varandra. Fistlar kan utvecklas till följd av olika sjukdomstillstånd, men kan också uppstå efter operationer eller skador. Vanliga symtom är smärta, ömhet, feber, klåda och trötthet. Ibland uppstår även var eller ett sekret om fisteln har blivit infekterad.
Det finns tre huvudtyper av fistlar:
De flesta fistlar faller inom dessa tre kategorier, men vissa kan ha flera grenar.
Vissa fistlar orsakas av sjukdomar som involverar inflammerade tarmar, såsom kolit eller Crohns sjukdom. Ibland kan en läkare oavsiktligt skapa en fistel i samband med ett medicinskt ingrepp, och fistlar kan även uppkomma som en komplikation efter gallblåseoperationer.
Det är viktigt att behandla det underliggande tillstånd som orsakar fisteln, både för att undvika komplikationer och för att minska risken för att fler fistlar utvecklas. Vid allvarligt trauma mot kroppen kan en fistel dessutom bildas i blodkärlen och begränsa blodflödet. Enligt Fistula Foundation lever cirka två miljoner kvinnor världen över med obehandlade fistlar till följd av förlossningar.
Vilka behandlingsalternativ som finns beror på typen av fistel, dess placering och vilken väg den kan komma att ta om den fortsätter att utvecklas. Efter en grundlig undersökning av en läkare bedöms behandlingen bland annat utifrån patientens ålder.
Om fisteln har en yttre öppning är det oftast enkelt att fastställa dess läge, men den inre öppningen kan vara svårare att hitta. Ett endoskop kan då föras in i området för att avgöra var den inre öppningen finns. I vissa fall injiceras ett kontrastmedel och en röntgen- eller magnetkameraundersökning (MRI) genomförs för att kartlägga fistelns gång.
Vid vissa typer av fistlar, exempelvis en analfistel, kan antibiotika förskrivas för att bota infektionen och låta fisteln läka. En operation utförs normalt sett först när denna metod har visat sig otillräcklig.
En operation krävs ofta för att kunna tömma fisteln. I vissa fall bildas var i området, och det är då viktigt att tömma detta så att det inte utvecklas till en abscess. Vid en fistulotomi förs en sond genom en del av fisteln, vilket möjliggör dränering. En endorektal flik kan även skapas, så att frisk vävnad läggs över fisteln för att hindra kroppsavfall från att orsaka ny infektion.
Det är dock viktigt att komma ihåg att fistlar kan återkomma och bli infekterade trots kirurgiska ingrepp.
Ibland kan en plugg användas för att täta fisteln och förhindra att föroreningar tränger in i området. Denna behandling innebär inte att fisteln skärs upp. Istället injiceras ett limliknande ämne i öppningen efter att fisteln rengjorts, varefter området försluts med hjälp av ett kollagenprotein.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online