Många som drabbas av en hjärnskakning blir aldrig medvetslösa – eller är medvetslösa så kort tid att de inte ens märker det själv. Det innebär att både den drabbade och omgivningen ofta inte inser att en hjärnskakning har skett förrän i efterhand, när personen inte minns själva händelsen eller till och med hela dagen då den inträffade. Här är vad du bör hålla utkik efter om någon i din närhet får ett slag mot huvudet eller råkar ut för en bilolycka – två av de vanligaste orsakerna till hjärnskakning.
En hjärnskakning är en skada på hjärnan som vanligtvis orsakas av yttre trauma mot huvudet eller skallen, till exempel vid ett fall, ett slag mot huvudet eller en plötslig ryckningsrörelse i huvud och nacke – som vid en bilolycka eller när en baby skakas. En hjärnskakning kan uppstå även utan direkt slag mot huvudet.
Hjärnan ligger skyddat i en dämpande cerebrospinalvätska inuti skallbenet. Vid ett kraftigt slag eller en plötslig ryckning kan hjärnan dock kastas mot insidan av skallen, vilket kan skada nervfibrer eller orsaka blödningar i eller runt hjärnan. En hjärnskakning kan påverka tal, omdöme, minne, koordination, balans, reflexer och andra normala funktioner – både kort- och långsiktigt.
Halkolycker och fall, trafikolyckor eller nästan-olyckor, slag mot huvudet vid kontaktsporter, fall från cykel eller häst, fall från stege eller höga höjder – ja, till och med fall från korta avstånd kan leda till en hjärnskakning.
Medvetslöshet förekommer ibland, men det är inget krav för att det ska röra sig om en hjärnskakning. Det finns heller inte alltid synliga tecken på blödning eller andra skador. De två vanligaste symtomen är minnesförlust (amnesi) kring händelsen som orsakade huvudskadan samt förvirring.
Andra vanliga symtom inkluderar:
En person behöver inte uppvisa alla dessa tecken för att ha drabbats av en hjärnskakning.
Vissa symtom kan dessutom visa sig direkt, medan andra först blir tydliga timmar, dagar eller till och med veckor senare. Det gäller exempelvis:
Alla hjärnskador är potentiellt allvarliga, och ett allvarligt traumatiskt hjärnskadefall kan vara dödligt. Har du väl haft en hjärnskakning löper du dessutom högre risk att drabbas igen i framtiden. Personer som får flera hjärnskakningar har också ökad risk att senare i livet utveckla epilepsi samt andra neurologiska skador, sjukdomar och besvär.
På akutmottagningen undersöker läkaren patienten och ställer frågor om händelsen som ledde till huvudskadan – antingen till den drabbade själv eller till någon som var närvarande, om personen inte minns eller är medvetslös. Läkaren tar del av sjukhistorien, frågar om tidigare hjärnskakningar, gör en neurologisk undersökning, testar reflexer och balans, bedömer syn och hörsel samt kontrollerar koncentrations- och förståelseförmåga. Ofta beställs även en datortomografi (CT) av huvudet för att bedöma skadans omfattning.
Läkaren kan vilja behålla patienten över natten för observation. Skickas personen hem bör någon finnas vid sidan under de kommande 24 timmarna och väcka personen med någratimmars mellanrum för att säkerställa att hen lätt kan väckas till normalt medvetandetillstånd.
Symtom på hjärnskakning kan pågå i timmar, dagar, veckor eller till och med månader beroende på hur allvarlig skadan är. Långvariga besvär kallas postkommotionellt syndrom och kan innefatta ihållande huvudvärk, yrsel, illamående samt svårigheter att läsa eller koncentrera sig.
Om något av symtomen på hjärnskakning uppstår efter ett slag eller trauma mot huvudet ska du alltid söka vård för en korrekt bedömning. Är det du själv som skadat huvudet ska du inte köra bil – be någon annan köra dig till närmaste vårdcentral eller akutmottagning.
Ring 112 omedelbart om skadan verkar allvarlig, om personen tappat medvetandet, fallit mer än en meter, om det är kraftig blödning, ihållande kräkningar eller långvarig minnesförlust, eller vid andra tecken på att hjärnskakningen kan vara svår.
Den viktigaste behandlingen vid hjärnskakning är vila samt paracetamol mot smärta. Undvik acetylsalicylsyra (exempelvis Aspirin), antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) och ibuprofen, eftersom de kan öka risken för blödning.
Kontakta din egen läkare för uppföljning några dagar efter skadan, och rådfråga alltid din läkare innan du återupptar dina vanliga aktiviteter – särskilt idrott.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online