Ett magsår, som läkare benämner som peptiskt sår, kan orsaka den drabbade stor frustration utöver de obehagliga symtomen. De första tecknen på ett peptiskt sår är ofta svåra att koppla till själva sjukdomen, och även efter diagnos kan symtomen kännas oförutsägbara och variera kraftigt från dag till dag.
I sin enklaste definition är ett sår en öppen och smärtsam skada. När ett sådant sår uppstår i magsäckens eller tolvfingertarmens slemhinna – till följd av en obalans mellan skyddande och aggressiva faktorer – talar vi om ett magsår.
I vissa fall orsakar en överproduktion av saltsyra skador på magsäckens slemhinna. I andra fall är slemhinnan redan försvagad och skadas av normala syranivåer, eftersom någon annan faktor gjort den sårbar. Ett magsår kan liknas vid en krater i magsäckens slemhinna. De matsmältningsvätskor som normalt bryter ner föda – saltsyra och enzymet pepsin – börjar vid ett magsår angripa den redan skadade slemhinnan, vilket gör att skadan förvärras ytterligare.
Tidigare pekades alkoholkonsumtion och kryddstark mat ut som de främsta orsakerna till magsår. Även stress har länge varit – och är fortfarande – ett omdebatterat ämne inom medicinsk forskning. År 1982 gjorde dock läkare ett genombrott när de upptäckte bakterien Helicobacter pylori (H. pylori), som lever och trivs i magsäcken och kan orsaka den infektion som leder till ett peptiskt sår. Kombinationen av H. pylori-infektion och magsyra ligger bakom de flesta magsår. Ibland utvecklar dock inte den infekterade personen något sår – något som ännu inte går att förklara helt inom medicinen.
Rökning och alkohol är också kopplade till magsår. Nikotin stimulerar produktionen av magsyra, medan alkohol bryter ned magsäckens skyddande slemhinna. Höga doser av värktabletter som ibuprofen eller acetylsalicylsyra (aspirin) under längre perioder ökar dessutom risken för magsår avsevärt.
När en H. pylori-infektion försvagar magsäckens skyddande slemlager kan magsyran tränga igenom till de underliggande vävnaderna i matsmältningssystemet. Syran och bakterierna som passerar detta skydd orsakar de öppna sår som utgör själva magsåret.
Ett magsår kan vara helt symtomfritt under lång tid, under vilken period det finns risk för ytterligare hälsoproblem. Möjliga tecken på magsår inkluderar:
Symtomen på magsår varierar kraftigt och är ofta oförutsägbara och inkonsekventa. En brännande eller gnagande smärta i buken, mellan naveln och bröstbenet, är ett vanligt symtom. Smärtan förvärras ofta efter en måltid eller på natten vid tom mage. Den kan också kännas som en spänning i området som bara lindras när man ligger i fosterställning. Andra symtom kan vara illamående, kräkningar och ibland nedsatt aptit. Frekventa rapningar och hicka är också vanligt förekommande.
Vissa symtom kan tyda på ett blödande magsår och kräver omedelbar vård. Kontakta vården om du upplever ihållande trötthet och svaghetskänsla, eller om du finner blod i kräkningar eller i avföringen, som då kan vara svart och tjärlik.
Läkare rekommenderar först livsstilsförändringar för patienter med ohälsosamma vanor som rökning, hög alkoholkonsumtion samt överdriven användning av smärtstillande medel eller koffein. Magsårsbehandling inkluderar slemhinneskyddande läkemedel, H2-blockerare och protonpumpshämmare, ofta i kombination med antibiotika som riktar sig mot H. pylori-bakterien.
Läkemedel som omeprazol (Losec) och lansoprazol används som korttidsbehandling. De botar inte själva såret men lindrar eller förebygger smärtan, även om de kan ge biverkningar som diarré och huvudvärk. Vid en bekräftad H. pylori-infektion är antibiotikabehandling avgörande för att bli av med bakterien och förhindra återfall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online