Flera typer av cancer och andra, helt cancerfria tillstånd kan ge mycket liknande symtom. Det gör att läkaren inte kan ställa en diagnos enbart utifrån hur du mår. Innan en säker diagnos kan fastställas behöver du därför ofta genomgå flera olika diagnostiska undersökningar, bland annat blodprov och vävnadsbiopsi.
Ett vanligt blodprov räcker inte alltid för att bekräfta en cancerdiagnos, men det kan ge viktiga ledtrådar om vad som händer i kroppen. Läkaren analyserar blodprovet för flera olika värden för att bättre förstå vad som kan ligga bakom dina symtom.
Om du har en blodcancer, exempelvis leukemi, kan blodprovet ofta upptäcka själva cancercellerna. Visar provet ett visst onormalt protein från immunförsvaret kan det tyda på multipelt myelom, en cancer i benmärgen. Har du däremot en solid tumör kan blodet innehålla ämnen som utsöndras av tumörcellerna – så kallade tumörmarkörer.
Många faktorer kan påverka resultatet av ett blodprov. Vissa godartade tillstånd kan ge onormala värden, samtidigt som blodprovet ibland visar normala resultat trots att patienten faktiskt har cancer. Därför använder läkaren oftast blodprovet som ett första steg – för att avgöra vilka ytterligare undersökningar som behövs.
Vid en biopsi tar läkaren ett litet vävnadsprov eller provar på misstänkta celler för laboratorieanalys. Patologen granskar sedan provet i mikroskop och letar efter tecken på cancer. En biopsi kan tas från i princip vilken kroppsdel som helst, beroende på var misstanken finns. Läkaren använder den patologirapport som tas fram från biopsin som grund för sin diagnos.
Biopsin betraktas ofta som guldstandarden inom cancerdiagnostik, eftersom den gör det möjligt att direkt studera cellernas utseende och egenskaper. Beroende på situation kan provet tas med en tunn nål, en tjockare biopsinål eller under ett kirurgiskt ingrepp.
Vanligtvis krävs flera diagnostiska tester innan en läkare kan fastställa en cancerdiagnos. Blodprov och biopsier är bara två av de många undersökningar och procedurer som finns tillgängliga. Andra metoder kan exempelvis vara bilddiagnostik som datortomografi, magnetkameraundersökning (MRI) eller ultraljud. Tillsammans ger dessa undersökningar en helhetsbild som hjälper läkaren att ställa rätt diagnos och planera en eventuell behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online