
Frostskador kan uppstå med liten eller ingen varning alls. De uppkommer när kroppens vävnader fryser djupt på grund av mycket låga temperaturer. Vävnad som skadats av frostbitning ser vit eller mycket blek ut, ofta med svullnad och en vaxartad hårdhet. Den drabbade kan dessutom helt tappa känseln i de påverkade områdena.
Kyla kan göra att iskristaller och blodproppar bildas i exponerad vävnad. Detta leder till sämre blodcirkulation i ansiktet och extremiteterna – just de delar av kroppen där frostskador är mest vanliga. Om cirkulationsbristen består drabbas cellerna av uttorkning och dör så småningom. Efter långvarig exponering skadas även de underliggande blodkärlen, vilket kan ge bestående skador på blodkärl, nerver och muskelvävnad.
I detta tidiga stadium upplever den drabbade en stickande eller pirrande känsla i huden. Huden blir mycket vit samt mjuk och slapp. Inga blåsor bildas, och skadan är inte permanent – frostnypning går helt att vända.
Här börjar den drabbade märka av blåsbildning samt en domnande, vaxartad känsla i huden. På grund av de iskristaller som nu bildas i hudcellerna känns de drabbade kroppsdelarna styva och stela.
Detta är det allvarligaste stadiet, där muskler, nerver, senor, blodkärl och till och med ben kan frysa. Djupa frostskador leder ofta till permanenta skador, och i värsta fall bildas blodproppar och kallbrand. Blåsor brukar saknas i detta skede, men känseln i de drabbade områdena är helt borta. Även om vissa frusna lemmar kan räddas krävs det att vård söks omedelbart. Utan snabb behandling leder detta stadium ofta till allvarliga infektioner och i värsta fall förlust av en lem.
Om du själv eller någon i din närhet drabbas av frostskador bör du göra följande:
Alla kan drabbas av frostskador. Ska du tillbringa tid i kyla där risken är påtaglig bör du vidta följande försiktighetsåtgärder:
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online