Strålning innebär överföring av energi från en kropp till en annan. De flesta fenomen vi förknippar med begreppet, som kärnkraft och röntgen, handlar om joniserande strålning – det vill säga strålning med tillräcklig energi för att slita bort elektroner från atomer eller molekyler. När kroppens celler utsätts för joniserande strålning drabbas de ofta av strukturella skador och kan i värsta fall dö. Vid mindre doser kan cellerna reparera och förnya sig själva, men när celler dör snabbare än de hinner ersättas kan exponeringen bli livshotande.
Joniserande strålning kan förändra celler utan att deras funktion påverkas, eller orsaka mindre strukturella skador som senare repareras. Även viss skada på kromosomerna kan läka. Men när celler förändras allvarligt och inte längre kan reparera sig själva kan de skada omgivande celler och vävnader, eller börja dela sig onormalt. Detta är en av de främsta orsakerna till cancer.
Den stråldos du får, traditionellt mätt i enheten rad (där 1 gray motsvarar 100 rad), avgör hur stor skadan på cellerna blir. Akuta doser är doser över 10 rad inom loppet av några timmar eller dagar. Strålsjuka uppstår vid en akut dos på 100 rad eller mer. En akut dos på 450 rad leder till cirka 50 procent dödlighet inom 60 dagar utan medicinsk vård.
En kronisk stråldos erhålls i små mängder under långa perioder, något som oftast drabbar personer som utsätts för strålning i sitt arbete. Eftersom kroppen kan reparera mindre strålskador orsakar kroniska doser ofta mindre allvarliga skador. Effekterna har dock ett slumpmässigt inslag, vilket gör att risken endast kan bedömas i form av sannolikheter. Generellt gäller: ju större stråldos, desto högre risk att utveckla cancer.
De omedelbara effekterna av strålningsexponering kallas somatiska effekter. Tidiga somatiska effekter är exempelvis håravfall och hudskador, som vanligen uppträder efter akuta doser. Sena somatiska effekter avser följderna av kronisk exponering, såsom cancer och grå starr (katarakt).
Strålning kan även orsaka genetiska defekter, det vill säga skador på könsceller som påverkar nästa generation. Växter och djur tenderar att vara känsligare för genetiska effekter än människor. Sådana skador kan bland annat innebära hämmad tillväxt, utvecklingsstörning och ökad risk för cancer tidigt i livet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online