Levern är ett av kroppens största organ och utför många livsviktiga funktioner. Den lagrar glukos som senare frigörs som energi, lagrar vitaminer, järn och andra mineraler som behövs för ämnesomsättningen, bryter ner gamla blodkroppar, producerar galla för matsmältningen samt renar blodet från gifter, läkemedel och alkohol. Levern bekämpar till och med bakterier som tar sig in i cirkulationssystemet via tarmen.
En fettlever uppstår när fett ansamlas i levern – antingen för att levern inte klarar av att bryta ner fettet, eller på grund av en onaturligt hög fettnivå i blodet. Vanliga orsaker är alkoholism, diabetes, fetma, svält, vissa läkemedel och förgiftning.
Många personer med fettlever har inga symtom alls, men beroende på orsaken finns ofta andra tydliga tecken. Fetma och alkoholism ger exempelvis uppenbara yttre tecken. Ju mer fett som byggs upp i levern, desto fler symtom kopplade direkt till fettlever kan uppstå.
Ett exempel är så kallade spindelkärl (spider angioma), som ofta förekommer vid skrumplever (cirros) – det vill säga när levern härdas på grund av ärrvävnadsbildning. Det förhöjda trycket i blodkärlen genom den skadade levern får små, ytliga blodkärl nära huden att brista. Detta ger bland annat den klassiska röda näsan och de stjärnformade kärlen på kinderna hos personer med långvarig alkoholskada.
En fettlever är i sig inte alltid farlig i början, men kan med tiden leda till allvarliga tillstånd som skrumplever. Diagnos ställs vanligtvis genom blodprov som visar förhöjda leverenzymer, eller i samband med rutinundersökningar av buken. Levern kan vara förstorad, och fettansamlingarna syns ofta tydligt på ultraljud eller med andra bildgivande metoder.
Läkaren kontrollerar ofta levern antingen som en del av en allmän hälsokontroll, eller för att patienten har andra tillstånd – som fetma eller diabetes – som ökar risken för fettlever.
Steatohepatit innebär inflammation i levern till följd av fettansamling. Orsakas den av överdriven alkoholkonsumtion används ofta termen alkoholhepatit. Leverinflammation kan leda till allvarliga komplikationer, bland annat skrumplever.
Forskning har visat att fetma också kan orsaka steatohepatit – då kallad icke-alkoholisk steatohepatit (NASH). Trots namnet kan följdtillstånden bli precis lika allvarliga som vid alkoholrelaterad leverskada.
I dokumentären Super Size Me från 2004 åt Morgan Spurlock enbart McDonald's-mat i 30 dagar för att undersöka snabbmatindustrins effekter på hälsan i USA. Under experimentet konstaterades att fett snabbt ansamlades i hans lever. Hans läkare, som följde honom regelbundet, uttryckte stor förvåning över hur fort fettbygget gick. Exemplet visar tydligt att överdriven konsumtion av snabbmat kan leda till fettlever, icke-alkoholisk steatohepatit och i förlängningen skrumplever.
Behandlingen går i grunden ut på att stoppa det beteende som orsakar fettansamlingen. En person med alkoholproblem bör sluta dricka alkohol och söka behandling eller samtalsterapi för att hitta grundorsaken till beroendet. En person med övervikt bör gå ner i vikt genom en balanserad kost, helt utan socker och fet mat – särskilt snabbmat. För diabetiker finns anpassade behandlingsalternativ.
Det är avgörande att skydda levern, eftersom leversvikt och skrumplever får omfattande konsekvenser för hela kroppens funktioner. I värsta fall kan leversvikt vara dödlig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online