Kortisol är ett hormon som utsöndras av binjurarna, som sitter ovanför njurarna. Hormonet är känt som "stresshormonet" och får både blodtrycket och blodsockernivåerna att stiga. Kroniskt förhöjt blodtryck kan öka risken för hjärtsjukdom, högt blodtryck, diabetes och fetma. Att hantera stress på ett effektivt sätt kan bidra till att hålla kortisolnivåerna nere och samtidigt skydda immunsystemet. Kortisol spelar dessutom en viktig roll i kroppens insulinfrisättning, regleringen av glukosnivåerna och ett fungerande immunförsvar.
Hypofysen producerar hormonet ACTH, som i sin tur signalerar åt binjurarna att bilda kortisol. Under stressiga perioder frisätts kortisol, vilket gör att kroppen kan höja blodtrycket, förbättra minnesfunktionen och snabbt få tillgång till energi för att kunna reagera fysiskt vid ett livshotande tillfälle. Denna kamp- eller flyktreaktion är nödvändig för vår överlevnad. Aktiveras däremot inte kroppens avslappningsrespons efter att den stressiga händelsen har passerat, kan långvarigt förhöjda kortisolnivåer öka risken för kroniska sjukdomar som kranskärlssjukdom, hypertension eller fetma.
Kortisol bildas alltså i binjurarna efter att hypofysen har frisatt ACTH. Detta sätter igång kamp- eller flyktreaktionen och utlöser de fysiska förändringar i kroppen som behövs för att hantera ett akut hot. Hos friska personer är kortisolnivåerna som högst på morgonen och som lägst på kvällen och natten. Enligt National Institutes of Health ligger normala nivåer mellan 6 och 23 mikrogram per deciliter.
Kortisol påverkar ämnesomsättningen, utlöser kamp- eller flyktreaktionen och hjälper kroppen att reglera blodsockernivåerna. Hormonet påverkar även immunsystemet och blodtrycket. Vissa faktorer kan dock påverka nivåerna: personer som använder steroider eller har en underaktiv sköldkörtel kan ha lägre kortisolnivåer än normalt. Gravida kvinnor samt personer som tar östrogen eller hydrokortison – en syntetisk form av kortisol – har oftare högre nivåer än normalt. Risken med långvarigt förhöjda kortisolnivåer är att immunsystemet kan försvagas, eftersom kroppens stressrespons då är aktiv under en längre tid.
Vissa läkemedel kan öka eller minska kortisolnivåerna i kroppen. Enligt National Institutes of Health tenderar kvinnor som behandlas med östrogen eller använder p-piller att ha förhöjda kortisolnivåer. Även prednison och prednisolon, som tillhör läkemedelsgruppen glukokortikoider, kan höja kortisolnivåerna.
Personer med kraftigt förhöjda kortisolnivåer kan löpa risk för Cushings sjukdom eller en tumör i binjurarna. Lägre än normala kortisolnivåer kan å andra sidan tyda på Addisons sjukdom eller hypopituitarism, det vill säga en underfunktion i hypofysen. Långvarigt förhöjda kortisolnivåer kan öka risken för sämre sköldkörtelfunktion, blodsockerstörningar som hyperglykemi, lägre bentäthet, försvagat immunförsvar och högt blodtryck. Dessa besvär kan i sin tur öka risken för att utveckla kroniska sjukdomar som hypertension, hjärtsjukdom, diabetes och fetma. Kontakta alltid din läkare om du misstänker att du lider av något av dessa hälsoproblem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online