Kvinnor som passerat en gallsten jämför ofta smärtan med förlossningssmärta. Gallstenar varierar i storlek – vissa är så små som ett sandkorn, medan andra kan bli lika stora som en golfboll. De komplikationer som uppstår till följd av gallstensbildning gör ofta att gallblåsan till slut måste opereras bort.
En gallsten är en hård, grusliknande avsättning som består av kolesterol. Kolesterol löser sig normalt i gallan, men när levern utsöndrar för mycket kolesterol blir gallan övermättad. Överskottet omvandlas till fasta ämnen som kallas kolesterolkristaller, vilka med tiden bildar en gallsten. Mängden kolesterol i ditt blod avgör dock inte om du kommer att drabbas av gallstenar eller inte.
Det finns även gallstenar som består av kalciumavsättningar och bilirubin, ett pigment som finns i gallan. Dessa kallas pigmentstenar och är oftast bruna eller grå.
Att vara kvinna är en riskfaktor för att utveckla gallstenar, eftersom kvinnor drabbas oftare än män. Övervikt, västerländsk kost och ärftlighet är ytterligare faktorer som bidrar till gallstensbildning.
Enligt Merck Manual upplever 80 procent av alla med gallsten inga symptom under många år. Det bästa sättet att ta reda på om du har gallstenar är att göra ett ultraljud.
Typiska symptom är smärta i övre eller mellersta delen av buken, feber samt gulaktig hud och gula ögonvitor. Smärtan uppstår när en gallsten blockerar den cystiska gångens mynning och gallblåsan svullnar upp. Svullnaden leder till att gallblåsans slemhinna skadas, och en perforerad gallblåsa kan läcka ut sitt innehåll i bukhålan. När symptom och komplikationer uppstår krävs operation.
När gallstenar orsakar kraftiga symptom och komplikationer måste gallblåsan avlägsnas. Laparoskopisk kolecystektomi innebär att gallblåsan tas bort med hjälp av ett laparoskop. Kirurgen gör tre små snitt och för in instrumentet – ett tunt rör med ljus som gör det möjligt att se inuti kroppen. Först klipps gallgångarna och blodkärlen som leder till gallblåsan av, därefter avlägsnas gallblåsan.
Efter operationen sprutar kirurgen in ett kontrastmedel i gallgången för att göra en speciell röntgenundersökning. På så sätt kan kirurgen se om det finns kvarvarande gallstenar utanför gallblåsan, som i sådana fall avlägsnas.
Fördelen med denna metod är att den är betydligt mindre invasiv än traditionell öppen gallblåseoperation. De flesta patienter kan åka hem samma dag eller dagen efter ingreppet och återgår ofta till sina normala aktiviteter inom en till två veckor.
För patienter som inte kan genomgå operation finns litotripsi, en behandling med elektrohydrauliska chockvågor (ESWL) som krossar gallstenen. Metoden används dock sällan, eftersom gallstenarna ofta återkommer.
Läkemedel kan också användas för vissa patienter. Läkare kan förskriva chenodeoxikolsyra (CDCA) eller ursodeoxikolsyra (UDCA), som löser upp kolesterolstenar. Nackdelen är även här att gallstenarna sannolikt återkommer efter avslutad behandling. Enligt Merck kräver stora gallstenar upp till två års läkemedelsbehandling för att lösas upp, och vissa stenar löses aldrig upp. Denna behandling är därför reserverad för patienter som inte kan opereras på grund av annan allvarlig sjukdom.
Även om gallstenar inte alltid kan förebyggas kan du minska risken genom att hålla en stabil och hälsosam vikt, undvika snabba viktnedgångar och äta en fiberrik kost med mycket grönsaker, frukt och fullkorn. Regelbundna måltider och måttlig fysisk aktivitet bidrar också till en god gallfunktion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online