Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) orsakar tuberkulos omkring tre miljoner dödsfall världen över varje år, medan ungefär två miljarder människor bär på en latenta infektion. Lämnas sjukdomen obehandlad blir den dödlig inom fem år i 50–60 procent av fallen.
Tuberkulos orsakas av en infektion med bakterien Mycobacterium tuberculosis. Sjukdomen sprids via luftvägarna, till exempel när en smittad person hostar eller nyser. När bakterierna inhaleras kan flera olika saker inträffa: de kan oskadliggöras av immunförsvaret, de kan föröka sig och orsaka en primär tuberkulosinfektion, eller så kan de gå in i ett vilande stadium utan att ge några symtom alls. Efter en sådan vilande fas, eller efter en primär infektion, kan bakterierna senare aktiveras igen och leda till utbruten tuberkulossjukdom.
Även om tuberkulos oftast angriper lungorna (så kallad lungtuberkulos), är andra organ inblandade i upp till en tredjedel av alla fall. Bland övriga former finns tuberkulös hjärnhinneinflammation (meningit), skeletttuberkulos som framför allt drabbar ryggraden, urogenital tuberkulos, mag-tarmtuberkulos, tuberkulös lymfkörtelinflammation som vanligtvis sitter i halsen, samt hudtuberkulos.
Nattsvettning brukar uppträda tidigt i sjukdomsförloppet, tillsammans med allmän sjukdomskänsla, viktnedgång och feber. Andra vanliga tecken och symtom vid tuberkulos är andnöd, trötthet, aptitlöshet, bröstsmärta och en ihållande hosta som ofta åtföljs av blodig upphostning.
Svettning styrs i grunden av förändringar i kroppens temperaturreglerande center i hjärnan. Hos patienter med tuberkulos kan nattsvettning dock också bero på att vissa celler i immunförsvaret, så kallade makrofager, producerar cytokiner. Makrofager är de celler som i första hand infekteras av tuberkelbakterien, och cytokiner är proteiner som frisätts för att reglera kroppens immunförsvar mot infektionen. Dessa ämnen kan påverka temperaturregleringen och bidra till både feber och svettningar.
Nattsvett förekommer ofta tillsammans med feber, och båda dessa symtom tyder vanligen på en infektion. Feber fyller faktiskt en viktig funktion: den ökar rörligheten hos de immunceller som bekämpar infektioner som tuberkulos. Stiger hudtemperaturen för mycket svarar kroppen med att svettas för att kyla ned sig själv. Under natten saknas dock luftcirkulation mellan täcke och lakan, vilket gör att värmen stannar kvar och luften närmast kroppen blir allt hetare. Svettmängden ökar därför gradvis, och patienten vaknar till slut svettig och genomblöt.
Kontakta vården om du haft hosta i mer än två till tre veckor, upplever återkommande nattsvettningar, feber, oavsiktlig viktnedgång eller hostar blod. Tuberkulos är behandlingsbar med antibiotika, men en tidig diagnos är avgörande både för din egen prognos och för att förhindra ytterligare smittspridning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online