1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så förstår du sjukdomar i urinblåsan – en komplett guide

Det finns många olika typer av sjukdomar som kan drabba urinblåsan och förhindra att den fungerar som den ska. Urinblåsan sitter i nedre delen av buken och har som främsta uppgift att lagra urinen. Den är dock en del av ett komplext system – urinvägarna – vilket innebär att en sjukdom i blåsan kan påverka hela systemets funktion. För att bättre förstå sjukdomar i urinblåsan behöver du lära dig mer om de olika delarna som ingår.

Så här gör du steg för steg

1. Lär dig hur urinvägarna fungerar

Börja med att bekanta dig med urinvägarnas olika delar och hur de samverkar. Olika typer av blåssjukdomar påverkar olika områden i systemet, och med kunskap om hur det hela fungerar blir du bättre rustad att hantera symtom. Urinvägarna består av njurarna, urinledarna (uretrerna), urinblåsan, sfinktern och urinröret. Kontakta din urolog för mer information, eller besök en pålitlig källa på nätet, till exempel Socialstyrelsens eller 1177 Vårdguidens webbplatser.

2. Ta reda på om du tillhör en riskgrupp

Fråga din läkare eller gör en enkel sökning online efter riskfaktorer för att ta reda på om du bör vara uppmärksam. Äldre människor, personer med kroniska sjukdomar samt de som har fått en allvarlig skada löper större risk att utveckla en blåssjukdom. En äldre person kan förlora viss muskelkontroll, ha svårt att tömma blåsan helt eller få nedsatt förmåga att filtrera bort avfallsämnen från blodet – allt detta kan leda till blåsproblem. Vid sjukdom eller skada kan även urinvägarna blockeras. Att veta om du tillhör en riskgrupp hjälper dig att avgöra när du bör söka vård.

3. Studera olika blåssjukdomar, symtom och behandlingar

Läs på om de olika sjukdomarna som kan drabba urinblåsan och lär dig deras symtom, riskfaktorer och behandlingsalternativ. Be din urolog om information; räcker inte den som finns på mottagningen kan hen hänvisa dig vidare till pålitliga källor, exempelvis patientorganisationer inom urologi och inkontinens. Urininkontinens är ett typiskt exempel: kvinnor drabbas oftare än män, särskilt äldre kvinnor, och det vanligaste symtomet är förlorad kontroll över blåsan. Behandlingen kan vara så enkel som bäckenbottenträning och läkemedel, men i svårare fall krävs kirurgi.

4. Fråga om vilka undersökningar som används

Ta reda på vilka tester som används för att upptäcka sjukdomar i urinblåsan genom att prata med din urolog eller husläkare. Diskutera dina riskfaktorer och de olika undersökningsmetoderna. Vanliga tester inkluderar cystoskopi, där insidan av blåsan undersöks med ett cystoskop, röntgenundersökning av urinvägarna samt urinanalys, där ett urinprov analyseras för att identifiera skadliga ämnen. Patienter med nerv- eller muskelproblem kan rekommenderas en urodynamisk undersökning, som mäter hur blåsan drar ihop sig och slappnar av.

5. Ta reda på vilken läkare som behandlar vad

Olika blåssjukdomar behandlas av olika specialistläkare. En husläkare kan hantera mildare åkommor, som urinvägsinfektion (UVI). Vid mer komplexa problem behöver du se en urolog, som specialiserat sig på urinvägarna hos både män och kvinnor samt på manliga reproduktionsorgan. Drabbar sjukdomen det kvinnliga reproduktionssystemet bör du vända dig till en urogynekolog, som specialiserat sig på kvinnans urin- och fortplantningsorgan. Rör problemet njurarna är det en nefrolog, alltså en specialist på njursjukdomar, som är rätt person att kontakta.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online