Hakmask är en vanlig tarmparasit som framför allt förekommer i tropiska och subtropiska delar av världen. Hos vuxna är en infektion sällan allvarlig, men hos spädbarn kan det ständiga blodförlust som maskarna orsakar leda till betydande utvecklingsproblem.
Enligt MT Herald beräknas cirka 20 procent av världens befolkning vara infekterad av hakmask. Infektioner är särskilt vanliga i fattiga områden med otillräcklig sanitet. Barn löper högre risk att smittas än vuxna, eftersom de ofta leker i jord och går barfota.
Hakmask livnär sig genom att suga blod från värdens tarmar. Detta kan ge upphov till anemi (blodbrist), buksmärtor, diarré eller förstoppning. Hos barn kan anemi hämma tillväxten och störa den normala hjärnutvecklingen, vilket i värsta fall kan orsaka bestående mentala problem.
En hakmaskinfektion diagnostiseras genom en avföringsanalys där man letar efter hakmaskägg. Kontakta vårdpersonal om du misstänker att ditt barn har drabbats, särskilt om barnet verkar trött, blekt eller inte växer som förväntat.
Bebisar kan födas med hakmask om mamman är infekterad under graviditeten. Parasiten sprids också när dess larver tränger in genom huden på personer som går barfota på kontaminerad mark, eller via livsmedel och vatten som förorenats med larver.
De hakmaskarter som infekterar människor är Necator americanus och Ancylostoma duodenale. Andra hakmaskarter angriper främst hundar och katter, men kan även i vissa fall överföras till människor.
Risken för smitta minskas om man undviker att gå barfota i områden där parasiten förekommer och ser till att barn bär skor utomhus. God handhygien och tillgång till rent dricksvatten är också viktigt. Behandling sker normalt med avmaskningsmedel som förskrivs av läkare, ofta kombinerat med järntillskott för att återställa blodvärdet efter blodförlusten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online