Abdominalepilepsi är en ovanlig form av epilepsi som framför allt drabbar barn, även tillståndet kan förekomma hos vuxna. Sjukdomen liknar irritabel tarm (IBS) genom sitt främsta besvär – kraftiga magproblem – men skiljer sig genom att den också kännetecknas av epileptisk aktivitet i hjärnan. Eftersom tillståndet är så sällsynt kan det vara svårt för läkare att identifiera orsakerna och ställa rätt diagnos.
Abdominalepilepsi är en neurologisk störning som kännetecknas av svåra magbesvär i kombination med avvikande fynd på ett elektroencefalogram (EEG) som tyder på epileptisk aktivitet. Trots att sjukdomen främst förknippas med barn drabbar den även vuxna. Detta gör tillståndet särskilt utmanande, eftersom symtomen ofta misstolkas som vanliga mag- och tarmproblem.
Huvudsymtomet vid abdominalepilepsi är kraftig buksmärta. Smärtan kan komma som skarpa stickningar eller intensiva krampar och varierar i längd – från några sekunder upp till flera minuter. Illamående och kräkningar är vanliga följeslagare till smärtan.
Ett annat typiskt tecken är generaliserade krampanfall eller epileptiska anfall, vilka kan leda till förvirring, suddig syn, yrsel eller att barnet helt slutar reagera på omgivningen. Efter anfallet är trötthet och utmattning vanliga. Hos barn är det också vanligt att smärtan följs av rädsla och gråt, eftersom obehaget kan kännas överväldigande.
Det är viktigt att komma ihåg att symtomen kan skilja sig mellan olika barn – och till och mellan olika anfall hos samma barn. De symtom som uppträder under ett anfall behöver alltså inte nödvändigtvis återkomma vid nästa episod.
En aura är en mild epileptisk urladdning som föregår huvudanfallet och som är vanlig vid många former av epilepsi, däribland abdominalepilepsi. Auran fungerar som ett slags varningstecken inför det stora anfallet.
Hos barn med abdominalepilepsi visar sig auran oftast som en magbesvärande känsla som verkar stiga upp mot bröstet. Barn har ofta svårt att förstå eller beskriva detta obehag och säger kanske bara att de "känner sig dåliga". Kort därefter följer vanligtvis de akuta magbesvären och de mer uttalade faserna av sjukdomen.
Tyvärr råder det ingen vetenskaplig konsensus om vad som orsakar abdominalepilepsi eller var i kroppen den utlösande faktorn finns. För att kunna ställa diagnosen krävs att epileptisk aktivitet kan påvisas i hjärnan vid en EEG-undersökning.
Eftersom sjukdomen är så ovanlig saknas studier som entydigt bevisar att den epileptiska aktiviteten i hjärnan är den direkta orsaken, eller om anfallen istället har sitt ursprung i buken. En fullständig diagnos ställs därför ibland först efter påbörjad behandling: barnet får antiepileptiska läkemedel, och om symtomen svarar bra på behandlingen bekräftas diagnosen ofta i efterhand.
Precis som vid andra former av epilepsi behandlas abdominalepilepsi med antikonvulsiva läkemedel, så kallade antiepileptika. Dessa mediciner minskar frekvensen och svårighetsgraden av anfallen, vilket i sin tur lindrar både smärtan och obehaget i buken. Med rätt behandling kan många barn få betydligt bättre livskvalitet och färre episoder av besvären.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online