Så skiljer du på MRSA och vanlig stafylokockinfektion

MRSA (meticillinresistent Staphylococcus aureus) är en stafylokockbakterie som utvecklat resistens mot många vanliga antibiotika, vilket gör infektioner svårbehandlade. Vanlig gula stafylokock (Staphylococcus aureus) går däremot oftast bra att behandla med standardantibiotika. Eftersom båda infektionerna kan se likadana ut i ett tidigt skede – röda, smärtsamma svullnader som kan likna finnar eller bölder – är det viktigt att gå igenom dina riskfaktorer och symtom noggrant. Kom ihåg att endast ett laboratorietest kan ge säker besked om det rör sig om MRSA.

Vad du behöver

• En loggbok över var du har varit och vad du har gjort de senaste veckorna
• Bilder på infektionen i dess nuvarande tillstånd, samt nya bilder om den förvärras

Så här går du tillväga

1. Har du varit i kontakt med någon som har MRSA?
Detta inkluderar nära kontakt eller delat boende med en smittad person. MRSA sprids lätt via direkt hudkontakt samt via gemensamma föremål som handdukar, rakhyvlar och kläder.

2. Har du vistats på platser med känd risk för samhällsförvärvad MRSA (CA-MRSA)?
Fundera över om du de senaste veckorna har varit på exempelvis gym, träningsmattor som används av många, sjukhus eller äldreboenden. Vistelse på sådana platser ökar risken för att du smittats.

3. Har du nyligen genomgått en operation eller vårdats på intensivvårdsavdelning?
I så fall löper du förhöjd risk, eftersom exponeringen inom vården är större och immunförsvaret ofta är försvagat till följd av skada eller kirurgiskt ingrepp.

4. Har du tagit antibiotika utan att bli bättre?
Har du behandlats med antibiotika mot stafylokocker – eller mot något annat tillstånd – medan sjukdomen förvärrats? Det tyder på att bakterien kan vara resistent, vilket stärker misstanken om MRSA.

5. Har du exponerats för starkt allergiframkallande ämnen?
Undvik i så fall kontakten och se om utslagen lägger sig av sig själva. Det är onödigt att söka vård för misstänkt MRSA när problemet i själva verket är akut dermatit eller kontakteksem.

6. Kan det röra sig om en svampinfektion?
Svamputslag kan likna både MRSA och vanlig stafylokockinfektion. Är området ofta fuktigt eller skavet? Prova att lufta huden och applicera receptfri svampdödande kräm. Förbättras inte utslagen inom några dagar bör du kontakta vården.

7. Innehåller den finnliknande svullnaden var?
Det ökar sannolikheten för att det rör sig om MRSA eller annan stafylokockinfektion. Uppträder symtomen hos barn finns dock möjligheten att det handlar om vattenkoppor, femte sjukan eller ett annat herpesrelaterat virus. Kontakta en barnläkare för att utesluta en vanlig barndomsjukdom innan du antar att det gäller MRSA.

När ska du söka vård?

Oavsett vad din egen bedömning visar bör du kontakta vården om såret växer, blir alltmer smärtsamt, åtföljs av feber eller om röda streck breder ut sig från infektionsområdet. Läkaren kan ta ett odlingprov från såret för att fastställa om bakterien är meticillinresistent. Behandla aldrig misstänkt MRSA på egen hand – felaktig antibiotikaanvändning kan förvärra resistensproblemet. Observera också att MRSA i Sverige är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.