Rituxan: Så fungerar läkemedlet och vilka biverkningar kan det ge?

Rituxan (rituximab) är en monoklonal antikropp som används för att behandla vissa cancerformer, framför allt non-Hodgkins lymfom. Monoklonala antikroppar framställs i laboratorium och utgör en passiv form av immunterapi. Nyare metoder använder fragment av antikroppar i stället för hela antikroppar, vilket gör att de lättare kan nå fram till en tumör.

Rituxan verkar genom att fästa vid cancercellerna och döda dem. Läkemedlet kan också kombineras med metotrexat för att behandla måttlig till svår reumatoid artrit.

Effekter på lymfomceller

Rituxan ökar lymfomcellernas känslighet för andra cellgiftsläkemedel. Det orsakar även lys, det vill säga att lymfomcellerna dödas, på två olika sätt: antingen bildar läkemedlet hål i målcellens membran, eller så skapar det en brygga som gör att en dödande signal kan utlösa målcellens död.

Kardiovaskulära och muskulära effekter

I sällsynta fall kan Rituxan orsaka högt eller lågt blodtryck. Muskel- och ledvärk kan också förekomma under behandlingen.

Matsmältnings- och metabola effekter

Patienter kan uppleva buksmärta, illamående, kräkningar eller diarré. Högt blodsocker, svullnad i extremiteterna och förhöjda LDH-värden (LDH är ett protein i blodet) kan även uppstå.

Effekter på blod och lymfsystem

Patienter kan drabbas av lymfopeni (minskad mängd lymfocyter) och ett lågt antal vita blodkroppar. Mindre vanligt är låga blodplättsvärden och anemi, det vill säga blodbrist.

Andningsvägar och nervsystem

Ökad hosta, rinit (nässlemhinneirritation), bihåleinflammation och andnöd kan uppstå. Bronkospasm, där musklerna runt luftvägarna drar ihop sig plötsligt och gör andningen besvärlig, kan också förekomma. I sällsynta fall kan patienten uppleva yrsel eller ångest.

Biverkningar att akta sig för

Kontakta omedelbart din vårdpersonal under infusionen om du känner dig yr eller svag, blir illamående, kliar dig, får andningsproblem eller upplever smärta i bröstet eller axlarna. Reaktioner uppstår oftast inom de första 24 timmarna efter behandlingsstart, men biverkningar kan även visa sig flera månader efter avslutad behandling.

Andra möjliga biverkningar är feber, frossa, plötslig domning eller svaghet, kraftiga magsmärtor och blodig avföring. Regelbundna laboratorieprov, bland annat tester av njur- och leverfunktion, hjälper till att övervaka och upptäcka biverkningar i tid.